Fakta ur en undersåtes liv

Så här nära förlossningen borde jag vara hemma och gå igenom packningen som vi ska ta med oss när det är dags, eller kanske putsa mina kameraobjektiv inför de första fotografierna, eller lära känna de barnkläder vi fått eller fått låna. Men gör jag det? Nej. Jag ställer in kvällens tennis med P och går i stället på krogen ensam, på ett ställe utan minsta mobiltäckning dessutom. Varför? Roma mötte Real Madrid hemma i åttondelsfinal i Champions League och jag kunde inte se matchen hemma.

Bredvid mig satt en italiensk herre i 75-årsåldern och var mycket orolig. Han muttrade något om att Doni (målvakten) såg nervös ut. Han var rädd att Doni skulle missa bollen när de spelade bollen bakåt. Och det började dåligt med att Real Madrid gjorde 1-0. Men innan halvlek hade Roma kvitterat till 1-1. I pausen sprang jag upp med mobilen till gatan och ringde hem: "Har det hänt något"? Nej, inget.

Till slut vann Roma med 2-1 och den äldre herren kunde pusta ut. Returmatchen spelas i Madrid om två veckor.

Etiketter: Champions League, mobil, Roma

Tänk att man kan bli retad för att man har en gammaldags mobil år 2007! Mina kompisar pekade finger på min mobil och sade: "Titta, den har inte ens någon kamera!", eller "Är den där från stenåldern?", eller "Har du lånat din mormors mobil?". Visst, jag hade gärna haft en lite modernare mobil. Kamera hade inte varit så dumt heller: kanske inte så mycket för själva kameran som för möjligheten att skicka bilder istället för bara tråkiga gamla sms.

Och vad händer idag? Jo, min mobil är trasig. Den startar inte: skärmen blinkar till, men mer än så blir det inte. Om jag har den under laddning så gör den inte ens det, då är den helt död.

Det är nästan lite pinsamt att det sker just nu, när mina kompisar började reta mig. De kommer att misstänka att jag haft sönder den eftersom jag inte tålde deras tråkningar...

Mest saknar jag sms-kontakten med L., och den inbyggda klockan.

Etiketter: mobil, teknik