Fakta ur en undersåtes liv

Eftersom jag har fått frågan hur väskan jag skrev om tidigare egentligen ser ut så tänkte jag att det kunde vara på sin plats att låtsas att jag är fotomodell för en stund. Inte på så sätt att jag tänker låta mig fotograferas, nej jag tänkte istället låta några modeller få låtsas att de är jag. (Ordet "modell" låter fånigt om killar, gör det inte det?)

Min väska ser ut ungefär som i de här två bilderna:







Mest lik är den nog väskan i bild nummer två. (Ingen av personerna är särskilt lik mig för övrigt).

Förutom att ha fräckheten att sno modellernas identitet för en stund har jag ju snott bilderna också. Båda bilderna kommer från sajten www.style.com -- klicka på "Men" längst upp för att slippa dammodet...

Etiketter: foto, identitet, mode, väska

Det vore inte ärligt av mig att påstå att jag är 100% nykter när jag skriver dessa rader. Det har varit en fest ikväll -- bokrean startade! Det är lite av en tradition nu att gå till Tranan och dricka alkohol innan bokrean start vid midnatt. På morgonen efter vaknar man med en kasse böcker på hallmattan som man inte minns något alls om. Varför köpte jag det där?!

Vad köpte jag i år?

"Gregorius"
"Solens mat: En matreseguide till Italien"
"Om konsten att läsa och skriva"
"Hjärnmänniskan"
"Istanbul: Minnen av en stad"
"Nya författarskolan"
"H.P. Lovecraft - emot världen"
"Det ljusa rummet - tankar om fotografi"
"Svinalängorna"


Summa summarum: 1248 kronor. Ett fynd? Iallafall en upplevelse!

Etiketter: alkohol, ekonomi, litteratur

Det blev ett personligt rekord igår: jag var på Vurma tre gånger på mindre än 24 timmar. Först en bulle och caffè latte på lördag seneftermiddag när jag kom från Småland, sedan frukost tillsammans med L på morgonen och därefter en fika med P och E på söndagseftermiddagen. Vad gjorde jag mellan frukosten på Vurma och eftermiddagskaffet på Vurma? Gick på kafé så klart! Den här gången i Västermalmsgallerian, på Dubbel-W (kaféet vid entrén). Allra helst hade jag nog suttit på en skön offentlig parkbänk någonstans, men sådant finns det ju inte så mycket längre och vädret var inte riktigt sådant att det tillät det. Hade jag varit en pensionär i Italien så hade jag suttit mycket på parkbänkar och läst La Repubblica...

Etiketter: det offentliga rummet, Italien, kafé

Min goda vän hade ett problem. Jag har just löst det genom att ta ett bad.

Problemet? Jo, min vän hade fått en badbomb. Den var stor och rosa, men det gjorde ingenting. Det som ställde till det var att den luktade -- starkt. Min vän ville bli av med den, men kunde inte förmå sig att slänga den eftersom det var en gåva, så jag sa att jag skulle ställa upp.

Jag har precis kommit upp från badet. Vattnet bubblade som en het källa och jag kröp ned i det rosa havet. I håret på magen fastnade små rosa pappershjärtan som släppts lösa från bomben. Nästan gång blir det ett naturellt bad.

Etiketter: bad, hjärtan, problemlösning, rosa

Här i Småland har jag träffat några äldre släktingar. Av min mormor fick jag lära mig ett nytt ord igår: "robotplatta". Förr i tiden, när hon hade trikåaffären på nedervåningen, var det så bekvämt med robotplattan.

Robotplatta? Har ni en sådan? Använder ni robotplattor? Tydligen kallades ett tillbehör till spisen det, som gjorde att man kunde ställa in när plattan skulle slå på. Mormor kunde skala potatis hälla vatten i en gryta och sedan ställa det på rototplattan och se till att den började koka precis klockan 12.30, så att det var färdigkokt när hon stängde för lunch.

Bland alla de gamla foton jag gått igenom fanns ett som gav mig en skrämmande upptäckt om mig själv. På ett foto, antagligen från slutet av 70-talet, ser jag mig själv stående vid ett bord i mormor och morfars sommarstuga. I händerna har jag en kokt kräfta... Skrämmande! Jag trodde att jag aldrig har ätit kräftor, men det tycks alltså som om jag har fel. Förträngningsmekanismerna är tydligen starka. Fast det är klart, jag kanske bara höll i den, jag åt den så klart aldrig. Inte jag inte!

Etiketter: foto, kräftor, psykologi, robotplatta, trikåer

För några veckor sedan köpte jag en ny väska. Det är en modern väska, för män. En äkta dandy bryr sig inte om ifall något är obekvämt och opraktiskt, så länge det är snyggt. Alltså är min väska ganska opraktiskt och saknar axelrem -- jag måste bära den i handen helt enkelt. Men det är å andra sidan väldigt snyggt!

En positiv effekt jag märkt av att bära väskan på det sättet är att jag känner mig handlingskraftig. Jag känner mig nästan som om jag är med i en film, särskilt när jag ringer på dörren till någon med väskan i handen, eller när jag lastar in väskan i bagagen på en bil. Jag vet inte vilken film det är, men lite läskig är nog väskan iallafall. Det känns som om den innehåller använda och omärkta sedelbuntar, eller kanske ett hagelgevär, knark eller kanske delar av en styckad kropp. Nåväl, handlingskraftig iallafall.

Det är egentligen bara vid ett tillfälle som det här besvärar mig, och det är när jag går på toaletten. Då känns det bara konstigt att vara "handlingskraftig" och ha med sig en misstänkt väska in...

Etiketter: film, handlingskraft, knark, pengar, toalett, väska

Eftersom jag ämnar spendera en vecka i Småland, utanför Växjö, var jag lite nyfiken på hur det ligger till med Internet där nere. I mina föräldrars hus finns inget internet -- jag kan för övrigt knappt använda mobilen där ute i skogen -- och mina släktingar har inte heller Internet. Nä, det är nog inne i Växjö jag kan ha en chans att hitta en uppkoppling. Men var? Jag orkar inte sitta på ett muggigt Internetcafé och köpa dålig caffè latte...

Men nu sitter jag här, på Palladium i Växjö och skriver dessa rader. Någon i huset bjussar på nätet. Palladium är för övrigt det enda schyssta stället i Växjö jag hittat än så länge. Här kan man få en god caffè latte, sitta i en trevlig miljö och se på en bra film om man har lust (Folkets Bio!). Tyvärr var min lunchpizza inget att skriva hem om/blogga om: trist deg, för mycket och för dålig ost.

På tåget från Stockholm träffade jag en galen amerikan. Han pratade om hur rasistiska danskarna var -- och lade till att de hade rätt. Det var svårt att placera honom, för först sa han en massa vettiga saker, sedan förstörde han allt genom att säga precis tvärtom i fem minuter. Jag funderade på om han hade rökt på, ögonen var liksom lite blanka och konstiga, och jag antar att det kan vara så även om han sa att han omöjligt kunde bo i Danmark p.g.a. av att alla där "rökt sig förstörda". Han skulle nog flytta till Oslo, "because we rich people should stick together". Jag var glad att han försvann kvickt när vi steg av i Växjö.

Äntligen lyckades jag ta ett steg i rätt riktning med mitt nyårslöfte! Igår var D. här hos mig och jag fick tillfälle att bjuda på mat (spaghetti, olio, aglio e peperoncini). Så, nu har jag bara sju kvar innan året är slut! Efter maten började D. och jag prata om ... tja, vår civilisations kris kanske man kan kalla det kortfattat. Det är alltid intressant. Diskussionen ledde från det ena till det andra, bland annat var vi inne på Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau, The Long Now Foundation och kriminalitet i Venezuela. Jodå, det hänger absolut ihop!

Det ser ut som en häktisk bröllopssäsong i maj. L. och jag har blivit bjudna på två bröllop. Det första är den 17 maj på en ö på västkusten, det andra är den 18 maj i Stockholm. Vi hoppas hitta något sätt för oss att ta oss från det första bröllopet till det andra i tid, men det kommer att bli ganska tajt. Kul är det iallafall!

Etiketter: bröllop, civilisationen, döden, filosofi, löften, mat

Dagens Nyheter fortsätter att göra mig besviken. Pengarna har jag fått tillbaka, men nyligen valde de att öka teckenstorleken med 10%. Vad betyder det? Jo, 10% kortare texter... Annonsutrymmet är dock detsamma.

Mindre innehåll, samma pris... Dåligt! Var ska det sluta? Som "Klick!" eller "Punkt SE"?

Etiketter: DN, skräp, texter

Lustigt nog verkar jag fortfarande lite trött efter min resa till Oslo. När jag vaknade på morgonen i Oslo var jag rätt nöjd med mig själv: jag vaknade innan väckarklockan ringde! För att vakna till mig i lite lagom takt fällde jag upp locket till datorn och lyssnade på P1, nyheterna klockan halv sju. Så långt allt väl. Men efter en stund kom "fel" program på P1: "Morgonandakt". Vad var det här? Hade de lagt om tablån? Skulle det bli fler kristna program i P1 nu? Jag fasade för det perspektivet... Men det fanns en annan förklaring, som också var lite obehaglig, men ändå bättre: jag hade vaknat en timme för tidigt. Det var inte halvsjunyheterna jag lyssnat på, utan halvsexnyheterna!

Åter i Stockholm spelade jag tennis sent på kvällen. Riktigt trött var jag när jag gick och lade mig, så jag bestämde mig för att jag var värd en liten sovmorgon dagen efter. Väckarklockan ställdes fram till 07.59 istället för 06.59. Jag somnade fort. På morgonen vaknade jag av mig själv igen. "Åh nej", tänkte jag, "varför vaknar jag så här tidigt hela tiden? Varför kan jag inte sova ordentligt på morgonen?" Jag var helt övertygad om att klockan var 06.45, men när jag tvingade mig att titta på väckarklockan såg jag att hon var 07.45 -- en timme fel igen med andra ord, fast nu åt andra hållet.

Det finns bara en rimlig förklaring: jetlag.

Etiketter: jetlag, kristendom, Oslo, P1, sovmorgon, sömn

Idag skedde så klart returfärden i rallyt Paris-Dakar, förlåt Stockholm-Oslo. Att köra bil är trist, men det blev lite roligare när jag kom tillräckligt nära svenska gränsen för att kunna ta in P1 igen. Nu har jag fått höra program som jag normalt aldrig hör: Mitt i musiken, Lantz i P1 (nytt program), och Klassikerrummet.

Annars hände ingenting. Jösses vad det är trist med bilar!

Etiketter: bilar, Oslo, P1, radio, sponsring, Stockholm

Idag borde jag naturligtvis haft en videokamera. Då hade jag gjort en roadmovie som illustrerar min färd från Stockholm till Oslo (efter ett tips från min kollega C.). Jag hyrde bil vid Centralen och åkte hem och lastade in några väskor och gav mig iväg. Det var längre än jag trodde.

Tack och lov för P1! Utan P1 hade jag inte stått ut idag. Där har jag lyssnat på allt möjligt: om svensk film, om hur det är att ha diagnosen borderline, om män och familjeprioriteringar, om sverigedemokraterna i Södertälje, om hur äldre togs om hand på sjutton- och artonhundratalet ... ja allt möjligt!

Väglaget var också sämre än jag trott. Från Karlstad till Oslo var det riktiga vintervägar. Det känns som att ha kört till landet ungefär. Jag startade vid halv tio ungefär och kom fram till Oslo vid halv sju. Nio timmar, minus ungefär en timmes lunch/kafébesök i Karlstad.

Nä, det var nog tur att jag inte hade någon videokamera idag, det skulle blivit en tråkig roadmovie!

Etiketter: bil, Oslo, roadmovie, Stockholm

L och jag var med om utrymningen av NK igår på eftermiddagen. Vi var redan på väg mot utgången när vi hörde en lugn röst i högtalarna: "På grund av rökutveckling måste vi tyvärr utrymma varuhuset. Vi ber er därför gå till närmaste utgång." Några lågor såg vi inte, men L hävdade att hon kände lite röklukt. Ingen panik, allt gick lugnt och fint tillväga. Utanför var gatan avstängd av polis och brandkår. I morse kunde vi läsa om det i både DN och SvD -- båda hade halvsidor om nyheten, trots att det alltså var så odramatiskt. Kanske hände inget annat i Stockholm igår?

Etiketter: DN, NK, nyheter, Stockholm, SvD

På väg mellan frukostkaféet och espressokaféet i morse så slank jag in på Engströms trikåaffär i hörnet Scheelegatan-Bergsgatan på Kungsholmen. Slank och slank för resten, L. vägrade först gå in och trodde jag skämtade. Inte kan man väl gå in där, i en trikåaffär? Men jodå, jag menade allvar. Det var kallt ute och jag tänkte på min förestående alpresa. Borde jag inte ha långkalsonger? Varma strumpor? Jag är en city-kille, inte någon som kan dra fram några långkalsonger ur min garderob. Men nu blev det alltså ändring på det, för på Engströms trikåaffär köpte jag idag ett par mörkblå (fast de vita var snyggare) samt tre par tjocka och varma strumpor. Snart blir jag väl en skogsmulle...

Etiketter: kyla, långkalsonger, skogsmulle, trikåer

Varför gör staten det svårt att vara miljövän? Jag vill åka till Småland om en dryg vecka, och efter en fem-sex dagar tillbaka till Stockholm. I Småland kommer jag att behöva en bil eftersom jag planerar att resa till farmor och eftersom huset där jag kommer att bo ligger ute i skogen. Buss är inte att tänka på, och taxi måste man förboka en vecka i förväg. Men OK, jag hyr en bil i Växjö helt enkelt.

Resan från Stockholm till Växjö gör jag helst med tåg. En sökning på SJ:s hemsida visar dock att priset för en sådan resa blir över 1400 kronor tur och retur... 1400 kronor! Då kan jag lika gärna hyra bilen i Stockholm och köra till Småland, bensinen lär inte kosta mer än max 1000 kronor. Då har jag full frihet i när jag reser, jag kan stanna i Linköping och äta lunch med någon kompis och jag kan lasta in mitt bagage direkt hemma på gatan. Men jag hade mycket hellre åkt tåg. Dels tycker jag det är trevligt att resa med tåg, dels slipper jag köra bil med de större risker det innebär, och dels är det miljövänligare.

Sänk priset på SJ!

Etiketter: bilism, idioti, SJ, Småland, tåg

På Bagel Deli sitter jag och läser en underbar bok: The Visual Display of Quantitative Information av Edward Tufte. Det är bok som låter tråkig men som är ett rent nöje att läsa. Den handlar om grafer. När började man lägga in statistisk information i kartor? Hur kan man göra tiotusentals observationer lätta att överblicka? Hur kan i grunden tråkig information, som t.ex. regentlängder, tågtidtabeller och antal döda i lungcancer, blir intressant och locka fram nyfikenheten? Han gör ett fantastiskt jobb med att guida oss igenom olika slags grafer. Jag får lust att göra egna grafiska tidtabeller -- kanske över Stockholms tunnelbana? En sak som vore intressant att se i en graf är hur priset på en caffè latte (eller vanlig kopp kaffe) varierar geografiskt över Stockholm och över hela Sverige... Om ni har tur (och jag ork och tid) så kanske det dyker upp någon graf på den här bloggen framöver...

Eftersom L hade en biocheck på SF som det var sista dagen att utnyttja igår, och jag har sedan länge presentkort som gäller på SF, så passade vi på att gå på bio. SF, inte Astoria, Zita eller Sture. SF. Bioprogrammet berättade att de visade några filmer vi kunde tänka oss att se. The Queen var en, men den gick bara på Lidingö och i Heron City. Marie Antoinette var en annan, men den gick bara dagtid. Vi valde The Departed på Medborgarplatsen.


Bild på de två infiltratörerna, hämtad från IMDB.

Jag kan varmt rekommendera filmen, även om den var lite blodig. Själv hade jag lite svårt att hänga med i filmen i början. Alla har nog hört att den handlar om en polis som infiltrerar ett kriminellt gäng i Boston, och en annan polis, som i själva verket jobbar för samma kriminella gäng. Två infiltratörer på varsin sida alltså. Problemet för mig var att jag under de första 20 minuterna inte såg någon skillnad på de två infiltratörerna! De var båda män i samma ålder och med samma frisyr. Det hela blev mycket förvirrande: nu är han hos polisen, nu är han bland skurkarna. Eller är det en tillbakablick? Varför blir han både utskälld och befodrad av polischefen? Visst kände jag till att det var två olika infiltratörer, men det var (för mig) inte lätt att hålla isär dem, och några av poängerna i början missade jag på grund av detta. (L kunde berättade dem för mig efteråt). Så om du har problem att känna igen ansikten och vill se den utmärkta filmen The Departed så har jag ett tips: den riktiga polisen, som infiltrerar det kriminella gänget, har lite skägg. Den andra killen, som infiltrerar polisen, har inte skägg.

Lycka till!

Etiketter: bio, film, infiltration, polis, prosopagnosi, SF

Just nu fantiserar jag om sommaren, om hur jag kommer att ligga i Strandparken som går längs Norr Mälarstrand och njuta av värmet och allt det gröna. Vattnet är inbjudande och jag tar mina kvällsdopp, precis som jag brukar... Någonstans här spårar min dröm för närvarande ut. In kommer MacBook och trådlösa nätverk: räcker mitt trådlösa nätverka ända ner till vattnet? Kommer jag att kunna komma åt alla mina bilder där nere? All musik? Detta måste lösas innan sommaren är här! Just nu vill jag investera i antennförstärkare, NAS, hårddiskar, AirPort Extreme och allt annat som kan göra så att min (datanörd-) dröm bli verklighet...

Etiketter: drömmar, sommar, teknik

Nu vill jag gnälla lite på Apple, trots att jag gillar min nya MacBook. Idag testade jag deras iPhoto, som är ett program för att organisera bilder på hårddisken. Jag tror inte jag kommer att använda det i någon större skala, det tycks inte hålla måttet för det enligt vad jag läst på forum på nätet för fotografer. Men det kan ändå vara lite kul och praktiskt för mindre fotosamlingar.

Inbyggt i iPhoto finns möjligheten att skapa en årskalender av sina egna bilder. En trevlig idé, men det kostar så klart pengar. Det finns många olika slags mallar till kalendrarna och längst ned i listan hittar jag en som heter "Pojkbaby" och en som heter "Flickbaby". Vad är skillnaden? Jo, "Pojkbaby"-mallen har ljusblå bakgrund, "Flickbaby"-mallen har rosa bakgrund! Är det inte lite för typiskt?

Etiketter: Apple, bäbis, feminism, flicka, pojke

Ny matlagning i mitt kök. Den här gången gjorde L. och jag potatismos, kokade brysselkål och gjorde ungsgratinerad zucchini med chèvre och lök. Gott! Recept vet jag inte just om jag kan leverera, men en lärdom iallafall: börja med det som ska in i ugnen, det tar klart längst tid.

Den första månaden är passerad nu, men jag har fortfarande inte bjudit någon på mat. Hoppas den dåliga trenden inte håller i sig.

Nu blir det "Riket"!

Etiketter: mat, recept

Morgonen började konstigt. För första gången någonsin satte jag på mig en skjorta bakofram. En skjorta, inte en tröja! Jag förstår inte ens hur det var möjligt.

När jag sedan kom iväg mot jobbet och smet in på Caffè Italiana för min morgonespresso så upptäckte jag att jag glömt mina rikskuponger. När jag stack handen i fickan för att betala kontant upptäckte jag att jag glömt pengarna också. Men de är snälla, och jag handlar hos dem varje dag, så jag fick min espresso ändå. Skönt!

Vid spärren till tunnelbanan gör jag nästa upptäckt: jag har glömt mitt SL-månadskort! Alternativet att köpa en enkeltbiljett var uteslutet på grund av de nya hutlösa priserna, men framförallt eftersom jag ju glömt pengarna också. Så jag fick gå hem igen.

Tillbaka vid spärren drar jag mitt kort genom kortläsaren. Ett rött kryss blinkar. Jag försöker igen, men med samma resultat. När jag tittar på kortet ser jag att det gick ut igår. Så mycket hade jag alltså för att gå hem och hämta det...

Nu sitter jag på kontoret med ett nytt SL-kort i fickan och med skjortan rättvänd och undrar: vad ska hända härnäst?

Etiketter: pengar, skjorta, SL-kort

De som känner mig väl vet att jag popkorn är kung i mitt kungarike. Så satt jag här hemma i soffan, trött och ur kraft att göra något alls. Suget efter popcorn lyckades iallafall ta mig från soffan ut i köket, men där konstaterade jag lite panikslaget att matoljan var slut. (Olivolja hade jag, men det funkar inte så bra att poppa popcorn i olivolja). Vad göra? Bita ihop och gå tillbaka till soffan? Inte! Det blev till att klä på sig en varm tröja, ytterkläder och kängor och ge sig av ut i kylan. Eftersom klockan var så mycket hade de närmaste små butikerna stängt, så jag fick gå upp hela vägen till Drottningholmsgatan.

På väg tillbaka till lägenheten passerade jag Star Bar. Utanför stod en kille i tjugofemårsåldern och rökte. Jag lade knappt märke till honom, men plötsligt tog han ett hotfullt steg i min riktning:
-- Vadå? Ser jag full ut eller!?!
-- Nä, inte alls, svarade jag och svängde runt honom och gick vidare utan att vända mig om. Så här en stund efteråt tror jag han såg mer hög än full ut.

Nu sitter jag hemma i soffan, hög på mitt knark: popcorn!

Etiketter: knark, popcorn, soffan, sunkhak