Fakta ur en undersåtes liv

Här i Småland har jag träffat några äldre släktingar. Av min mormor fick jag lära mig ett nytt ord igår: "robotplatta". Förr i tiden, när hon hade trikåaffären på nedervåningen, var det så bekvämt med robotplattan.

Robotplatta? Har ni en sådan? Använder ni robotplattor? Tydligen kallades ett tillbehör till spisen det, som gjorde att man kunde ställa in när plattan skulle slå på. Mormor kunde skala potatis hälla vatten i en gryta och sedan ställa det på rototplattan och se till att den började koka precis klockan 12.30, så att det var färdigkokt när hon stängde för lunch.

Bland alla de gamla foton jag gått igenom fanns ett som gav mig en skrämmande upptäckt om mig själv. På ett foto, antagligen från slutet av 70-talet, ser jag mig själv stående vid ett bord i mormor och morfars sommarstuga. I händerna har jag en kokt kräfta... Skrämmande! Jag trodde att jag aldrig har ätit kräftor, men det tycks alltså som om jag har fel. Förträngningsmekanismerna är tydligen starka. Fast det är klart, jag kanske bara höll i den, jag åt den så klart aldrig. Inte jag inte!

Etiketter: foto, kräftor, psykologi, robotplatta, trikåer

På väg mellan frukostkaféet och espressokaféet i morse så slank jag in på Engströms trikåaffär i hörnet Scheelegatan-Bergsgatan på Kungsholmen. Slank och slank för resten, L. vägrade först gå in och trodde jag skämtade. Inte kan man väl gå in där, i en trikåaffär? Men jodå, jag menade allvar. Det var kallt ute och jag tänkte på min förestående alpresa. Borde jag inte ha långkalsonger? Varma strumpor? Jag är en city-kille, inte någon som kan dra fram några långkalsonger ur min garderob. Men nu blev det alltså ändring på det, för på Engströms trikåaffär köpte jag idag ett par mörkblå (fast de vita var snyggare) samt tre par tjocka och varma strumpor. Snart blir jag väl en skogsmulle...

Etiketter: kyla, långkalsonger, skogsmulle, trikåer