Fakta ur en undersåtes liv

När vi skulle gå och lägga oss fick vi syn på kajorna i trädet på gården. De satt där förra vintern också. Vi brukade säga att de hade stormöte och när februari kom började vi skoja om att det var storkar, inte kajor: det var ju nära till förlossningen. Under hela våren, sommaren och hösten har de varit som bortblåsta, men nu kom de alltså tillbaka.


Jag ville fotografera dem. Klockan var visserligen halv tolv och jag hade klätt av mig och krypit ned i sängen, men vi hade inte dragit ned persiennen och jag låg där och tittade på dem och kunde inte låta bli att tänka på att jag borde fotografera dem. Så jag steg upp från sängen och gick och hämtade kameran. Att klä på sig var ju onödigt eftersom jag tänkte fotografera dem från ett mörkt rum -- vem skulle kunna se mig?

När jag står där och försöker fotografera dem så inser jag att det är en granne i fönstret på andra sidan trädet. Han eller hon tittar mot mig. Jag står visserligen i ett mörkt rum, men bilden som visas på kamerans skärm lyser upp mig fullt tillräckligt för att jag ska synas inser jag plötsligt. Så där står jag, strax innan midnatt, naken och fotograferar med en stor systemkamera in i grannens lägenhet...

På bilden ser man förutom kajorna också granns upplysta fönster, och kanske också någon som tittar fram bakom gardinen. Jag tror inte han/hon var naken, det var nog bara jag och kajorna.

Etiketter: foto, fågelskådning, grannar, kajor, naken

Det framgår nog av bilden att det är hög tid att barnsäkra lägenheten.


En annan sak som bilden visar är hur en bild kan se ut efter det att Poladroid fått manipulera den. Hög nostalgifaktor!

Etiketter: barnsäker, foto, poladroid, polaroid

Det har varit ont om tid på sistone för min del, och jag vill helst sova om jag får någon tid över. Men innan jag går och lägger mig vill jag dela med mig av ett fotografi jag tog på Stockholm Open i fredags.


Vad är det hon läser? Jo, nobelpristagaren i litteratur 2008 som meddelats dagen innan, Jean-Marie G Le Clézio! Boken hette Poisson d'or och hon tycktes reda ha kommit en bit. Cool dam!

Etiketter: dam, foto, litteratur, tennis

Mitt jobb ligger i en förort till Kista. Det har nästan enbart nackdelar, men en fördel är att man kan gå ifrån andra tunnelbanestationer istället för från Kista. Visst, det tar nog 25 minuter att gå ifrån Rinkeby istället, men å andra sidan är det en roligare promenad, som går igenom ett skogsområde och över en äng.


Igår steg jag av i Hallonbergen istället för i Kista och promenerade igenom Ursvikområdet. Det tog 45 minuter, men å andra sidan fotograferade jag en del längs vägen också.

Etiketter: djur, foto, Kista, natur

Istället för att gå ut med någon hund gick jag ut med min kamera igår, på Långholmen såklart. Det här är lite av det jag kom hem med.

Etiketter: foto, hund, Långholmen, myror, rep

Riktigt trogna läsare av undersåtens blogg vet att jag ibland följer upp hur mycket fotografier jag tar, eller om man ska vara noga, hur stor plats mina fotografier tar på hårddisken. Sist hade jag siffror klara för 2005, men 2006 var inte klart än. Så är såg det ut då:

2002 — 0,2 Gb
2003 — 0,8 Gb
2004 — 15,6 Gb
2005 — 23,7 Gb

De nya siffrorna gäller 2006 och 2007:
2006 — 96,4 Gb
2007 — 101 Gb

Till viss del kan ökningen förklaras med att jag 2006 köpte en ny kamera, vars bildfiler är betydligt större än min gamla kameras, men det är säkert en viss reell ökning i antalet fotografier också.

Nu i mars har jag än så länge tagit 600 fotografier. 599 föreställer min son. Den återstående bilden är ett foto på hans nalle. Vi får se om den trenden håller i sig året ut!

Etiketter: foto, Gb

Efter flera veckor utan någon längre promenad var det idag skönt att sträcka på benen lite och gå från Hornstull till City och tillbaka. Vid Pålsundet hemmavid hittade jag M/S Gerda -- pråmen som jag hittade L på en gång i tiden. Den tycktes ha gått i ide där, men till sommaren förtöjer den vid Norr Mälarstrand igen hoppas jag.

På grund av det varma vädret gick jag ganska tunnt klädd: en brun tröja, en kort grå kavaj, keps, svart halsduk, grå jeans och ankelboots. Mina böcker och tidningar hade jag i min bruna väska. När jag gick över Skeppsbron såg jag en man och en kvinna på avstånd. Mannen tycktes vara fotograf (jag såg hans långa vita Canon-teleobjektiv på långt håll) och kvinnan gissade jag var fotomodell. Vad kunde de tänkas ta för foton idag, med det objektivet? funderade jag. Men de gick fram till mig. Aha, de känner inte till stan så bra och behöver lite tips på var de kan hitta ställen att fotografera på, tänkte jag. Men så var det inte. De kom ifrån Stockholm StreetStyle, en modeblogg som tar fotografier av folk på stan, och nu ville de fotografera mig. Jag tackade nej.

Kanske lite märkligt att jag tackade nej? Jag fotograferar ju själv en hel del och då får man väl ställa upp framför kameran också? Det tycker jag, men skälet till att jag sade nej var ett annat. Jag kände till bloggen eftersom de publicerar en bild sist i DN På Stan varje vecka. Under bilden får personen som fotograferas kort redogöra för vad det är för kläder han eller hon har på sig -- man förväntas räkna upp vilka märken det är alltså. Det tycker jag är trist. Vad spelar märket för roll? Om någon har kläder från H&M eller från Jil Sander spelar väl ingen roll om man tycker stilen är skön? Det är ju inte heller ett modereportage som visar kläder som finns att köpa i butikerna snart. Då kan det ju vara motiverat med information om märken, som ett slags konsumentupplysning. De kläder jag hade på mig idag var alla från tidigare säsonger, inget går att köpa i butik längre (förutom second hand). Jo, kanske jeansen finns kvar i butik. Hade de kommit från någon annan blogg (t.ex. Facehunter eller The Satorialist), där de inte är så märkesfixerade, så hade jag nog ställt upp.

Tyvärr förklarade jag inte allt detta där på Skeppsbron utan jag avböjde bara fotograferingen och sade att jag helst lät bli. Men det var kul att de frågade, och jag är fåfäng nog att berätta för alla om det via min egen blogg...

Etiketter: blogg, foto, fåfänga, mode

Helgen spenderade L och jag i Vaxholm. Vi hann prova alla tre kaféerna, vi åt på Hamnkrogen och på Waxholm hotell, där vi också bodde i ett rum med utsikt över hamnen. Lördagens väder var uselt, men söndagens väldigt vackert och vi vågade oss på en promenad i samhället -- rekommenderas!

När vi väntade på båten som skulle ta oss hem satt vi på några stolar vid receptionen på hotellet. På stolen bredvid mig lade jag min keps, handskar och halsduk, på en stol ytterligare ett steg bort lade jag kameran. Vid något tillfälle slogs jag av att det var oklokt att lämna kameran där. Stolsitsen var så mörk att den svarta kameran nästan inte syntes och tanken slog mig att jag riskerade glömma kameran där. Vad skulle jag göra då? Ringa hotellet och se om de hittat den. Men jag hade ju inget nummer till hotellet? Jag skulle väl få ringa till Eniro och be dem koppla mig.

Och det var precis så det gick till! Vi gick ombord på båten och efter 5 minuter upptäckte jag att kameran var borta och jag förstod direkt att den låg kvar på den där stolen. Jag ringde Eniro, blev kopplad till hotellet och de hittade genast kameran. Nu ligger den i deras kassaskåp. Därför blir det inga bilder från Vaxholm idag. Men bilderna lär finnas i tryggt förvar!

Etiketter: foto, glömsk, hotell, kafé, kamera, utflykt, Vaxholm

Den blivande modern mår dåligt. Jag skrev tidigare att hon gjort det i sex-sju veckor, vilket hon påpekade var helt fel: minst åtta veckor ska det vara. Hon har rätt, jag hade inte räknat efter korrekt. Åtta veckor har hon mått riktigt dåligt.

Idag beodrades hon av vår barnmorska att ta sig till gynakuten för undersökning eftersom hon inte får behålla så mycket mat. De mätte en massa värden, gav henne dropp och ville lägga in henne några dagar. Men det tyckte hon var att överdriva, hon kunde reda sig gott hemma, så nu sitter hon här i soffan igen och äter äpple. (Äpplen är mycket populära nu, så länge det är Golden Delicious eller liknande sorter).

Innan hon fick åka därifrån gjorde de också en ultraljudundersökning. CRL (Crown-Rump-Length, d.v.s. längden från huvudet till rumpan) är just nu 6,45 cm enligt datorn. Så här ser ockupanten ut:


Ockupanten chillar. Klicka på bilden för att se en större version.

Ett av de uppmätta värdena var lägre än det borde vara: albuminvärdet. Det är en brist på protein och det kan orsakas av tre saker: leverproblem, njurproblem eller svält. I det här fallet är det sannolikt svält som ligger bakom. Som kille vill jag naturligtvis "lösa problemet" och lovade att proteinboosta kvällens middag. Eftersom jag är vegetarian fick jag tänkte till lite extra, men jag tror att middagen jag lagade var en av de proteinfylligaste jag någonsin lagat. Och L. uppskattade det! Nedan är receptet.

Chili sin carne
300 gram fryst quornfärs
Några skedar passerade tomater
1 burk kidneybönor
Lite rapsolja
En påse med tacoskryddor
Lite vatten

Värm oljan i en stekpanna. Häll i färsen och låt tina en stund. Häll sedan på tacoskryddorna och de passerade tomaterna. Spä med lite vatten (en knapp deciliter kanske). Efter cirka tio minuter, häll på de avsköljda bönorna.

Tillbehör
Torillabröd, värmda i fem-tio minuter i ugnen
Tortillachips
Hackade färska tomater
Hackad avocado
Hackad gurka
Hackad isbergssallad
Jalapenos
Hackad rödlök
Hackad persilja

Det går fort att göra, det är en rejäl vegetarisk proteinboost och det är gott!

Uppdatering: Maten var god att äta, men enligt L. var den hemsk att få upp igen... Varning för stark mat alltså om du kräks hela tiden!

Etiketter: foto, ockupant, protein, recept, ultraljud

Utanför tullarna är gräset alltid grönt, blommorna doftar mer och överallt surrar det av insekter... Inte sant? Det var iallafall vad jag tänkte när jag packade ned mitt nya makroobjektiv och åkte till Halmstad. Där hittade jag en park med blomsterprakt som skulle gjort smålänningen Linné stolt. Och mycket riktigt, det surrade av insekter i luften! Här är ett exempel, en blomfluga som satt sig ned på en blomma:


En blomfluga i Halmstad

Etiketter: blommor, foto, insekter, utanför tullarna

Det är nu mer än en vecka sedan jag blev informerad om att hotellet som hittat min iPod skulle skicka den med post till mig. Ännu har inget hänt. Jag saknar min musik!

Igår fick jag mig dock lite musik till livs när jag gick till Stockholmsterassen, ovanpå Kulturhuset. Där var en "battle" mellan Club Killers och Topaz Soundsystem (som tycks bygga om sin hemsida för närvarande). I pass om 30 minuter turades de om att spela skivor och föra oväsen. Vilket gäng skulle vinna publiken gunst? Patrik Arve skulle agera domare.

Topaz Sounds imponerade på publiken genom att spela upp specialinspelningar de gjort för den här kvällen, med kända artister som Carola och Dogge. De visade även musikvideos på scenen, med med många tjejer som skakade på rumpan i små, små bikinis.


Topaz Sound

Club Killers svarade med levande instrument och spex på scenen.


Club Killers, med support från Aqua Man till höger.

Förutom Aqua Man ställde de till med en pervers orgie på scen av sällan skådat slag. En nästan naken sjöman tejpade ihop valda delar av publiken med uppblåsbara delfiner, kramdjur och jultomtar. Med denna perversa hög av fantasiskapelser kunde han sedan tillfredställa sina djuriska lustar...


En halvnaken sjöman har orgie på scen. Tips: klicka på bilden för att
se den i ett större format.

Hur gick det då till slut? Jo, Club Killers vann kampen, trots att ljudteknikerna tycktes favorisera Topaz Sound genom att ge dem högre volym.

En lustig detalj under kvällen var att jag träffade en av de tjejerna som serverat mig god espresso på morgnarna. Hon kände igen mig och gav mig några knappar till stöd för Club Killers ("Topaz smells like baboon ass!"). Men det var inte förrän vi träffades en stund senare och pratade igen som jag förstod att hon är tjejen som sjunger i Club Killers, Anna Maria Espinosa. Jag har ju sett henne på scen många gånger, men aldrig känt igen henne... Mitt dåliga ansiktsminne visar sitt fula tryne igen.


Anna Maria Espinosa

Etiketter: foto, Kulturhuset, musik, orgier, sjömän

Kan pengar göra oss lyckliga? Javisst, tänkte jag, och gick och köpte ett nytt objekt till kameran. Vädret har tyvärr inte varit det bästa idag för den här typen av objektiv (det blåste alldeles för mycket), men jag var ändå tvungen att testa det lite.

Jag blev säkert klassificerad som ganska underlig och lite suspekt när jag gick till närmaste park (Pontonjärparken) för att hitta något litet. Så här ser till exempel en anslagstavla ut på nära håll:



Anslagstavlan vajade inte för vinden, så den var tacksam. Länge gick jag med huvudet nerböjt mot marken och promenerade på gångarna i parken. De som mötte mig trodde nog att jag hade en dyster dag. I själva verket spanade jag efter småkryp, men Stockholm är ju en stad, så jag hittade mer av den här varan:



En liten bit upp i parken hittade jag till slut ett litet kryp som hade vänligheten nog att sitta still på en lite blomma som ibland inte vajade alltför mycket i vinden. Den såg ut så här från ovan:



Nu är jag laddad för att lämna stan och hitta fler små fotomodeller i buskarna!

Etiketter: foto

Jo, jag fotograferade ju en del under tiden i London och Paris. Tyvärr har jag inte haft så stora möjligheter att dela med mig av bilderna. Men här kommer iallafall tre bilder, som alla föreställer fordon.


Tour de France, i London. Kan man se om killen är dopad?



Jag är lite imponerad av fransmännen: de envisas med militär-
parader den 14 juli. Hur kan de ta det på allvar?



Lånecyklarna i Paris blev snabbt en succé. Så här ser de alltså ut.

Etiketter: bil, cykel, fordon, foto, London, militärer, parad, Paris

Oj, länge sedan jag skrev något här, men jag har inte haft tillgång till något nät att koppla upp mig på. För närvarande är jag i Paris och det är varmt och soligt idag efter flera dagar med regn och trist väder. Det jag gjort mest här är att vandra omkring och att sitta på kaféer: första dagen hann jag och P. med fem-sex stycken, sedan har det lugnat sig lite (just nu är jag på nummer fyra för dagen, men det blir nog inte fler).

Det är mindre hundskit på gatorna nu än när jag var här sist. Bra! Jämfört med London känns det luftigt och ljust här i Paris. Igår besökte P. och jag Biblioteque National Francios Mitterand, som var ett imponerande skrytbygge med sköna läsfåtöljer i korridorerna. Vi var också i moskén och så såg jag på utställningarna på Fotografins Hus, samt hängde i deras bibliotek där jag hittade en del böcker jag letat efter länge.


Skor utanför damavdelningen av bönehallen i Paris moské.

Eftersom jag haft med mig datorn tidigare i jakt på fria WiFi-uppkopplingar så har jag faktiskt skrivit en liten text som jag tidigare (11 juli) inte kunnat ladda upp. Här är den:

Bortskämd. Jag har blivit lite bortskämd. Det stör mig när jag inte har tillgång till Internet på hotellrum, vilket jag inte haft på mitt andra hotell i London eller på det hotell i Paris där jag bor nu. Jag gillar att kunna lyssna på svenska nyheter på radio (via Internet) och att kunna kolla rubrikerna på morgontidningarnas hemsidor, samt förstås att kunna komma åt min mejl och att blogga.

När jag frågade i receptionen om de hade WiFi på hotellet så tittade han bara konstigt på mig. När jag förklarade att jag ville kunna komma åt Internet ryckte han bara på axlarna och pekade ut genom dörren: "Det finns ett Cyberkafè några kvarter bort". Tack! Min nästa plan var att hitta ett öppet trådlöst nät som jag kunde fulsurfa på. Men på mitt hotellrum fanns inget och det visade sig lite klurigt att hitta ett kafé att sitta på. Jag vill ju kolla ifall de har ett tillgängligt nät som sipprar in från någon granne innan jag slår mig ner och beställer något. Tidigare idag trodde jag att jag hade löst det. Jag stod på andra sidan av en glasvägg utanför ett kafé och plockade upp datorn. Bingo! Det fanns ett oskyddat nät som jag kunde komma ut på! Så jag gick in, slog mig ned vid bordet på andra sidan glaset, beställde ett glas vitt vin hos kyparen och fällde upp datorn igen. Då var nätet borta. Det gick inte att nå denna sidan glasrutan! Jag fick snällt sitta där och dricka upp mitt vin utan något Internet...

Min nya taktik är att istället skriva lite text i förväg. Om jag senare vid något tillfälle får kontakt med nätet kan jag snabbt ladda upp vad jag skrivit tidigare. Detta är förklaringen till varför jag skriver ett långt inlägg som spänner över flera tillfällen. Mejl och radio får jag klara mig utan.

* * *

Till min stora förtret visade det sig att jag glömde några saker i en byrålåda på hotellrummet utanför London, i Horsley Towers. Det var en kortläsare (för att överföra bilder från kameran till datorn), en kamerabatteriladdare samt min 60 Gb iPod. Jag saknar min iPod! Naturligtvis ringde jag genast hotellet när jag fick en möjlighet, men de kunde inte lämna besked direkt utan skulle ringa upp dagen efter. När klockan var 17 dagen efter ringde jag dem för att kolla, men de visste fortfarande inte och skulle ringa tillbaka om några minuter. Tredje gången jag ringde hade klockan hunnit bli 21, men de visste inte utan skulle återkomma imorgon bitti, när den ansvariga personen hade kommit in. Nu förväntade jag mig inte längre att de skulle ringa mig, så jag ringde dem en fjärde gång vid lunchtid dagen efter och fick till slut ett definitivt besked: sakerna var inte upphittade!

Är jag naiv om jag trodde att det inte skulle vara ett problem? Jag tvivlar till och med på att hotellrummet var uthyrt under helgen. Hur kan sakerna bara försvinna? Nu måste jag polisanmäla det när jag kommer hem och det blir ett försäkringsärende. Jag var helt inställd på att jag skulle få vara utan min iPod tills jag åker dit igen i september, men nu är det lite mer oklart.

Etiketter: bibliotek, foto, Internet, iPod, moské, Paris, radio

Det känns lite grann som om jag sitter i en stor bubbla här på den engelska landsbygden. Vi på kursen håller på med olika projekt, vi löser pussel och bygger pyramider under stress, och runt omkring oss pågår livet som vanligt för alla andra människor. Märkligt.

Jag fick just ett mycket spännande mms med en bild från Lovisa. Hon är minsann ute och roar sig i Stockholm, tydligen är det fint väder där borta. På bilden sitter hon på pontonen vid Mälarpaviljongen och dricker en, vänta jag måste kolla, jo, hon dricker en orange drink som ser god ut (fast kanske lite svag). Mycket is är det i den också ser jag. Solen skiner och det måste vara riktigt varmt för annars hade hon haft mer kläder på sig än bara kortärmat. Något att jämföra med regnrusket här...

Just nu längtar jag hem!

Etiketter: England, foto, hemlängtan, Mälarpaviljongen, Stockholm

En stegräknare sitter på höften till en mig närstående person. Det sporrar till promenader. Igår gick vi från Rålambshovsparken till Skeppsholmen, där vi såg en utställning med Rinko Kawauchi på Fotografins hus. Sedan lunch och fika på Arkitekturmuseet innan vi fortsatte promenaden in förbi Grand Hotel och vidare till Skeppsbron, Slussen och Fjällgatan -- dags för glass! Solen sken och det var nästan (men bara nästan) varmt. Den sista delen av promenaden gick till Danvikstull och sedan slog vi följe med några segelbåtar längs vattnet i Norra Hammarbyhamnen, längs Årstaviken, förbi Tanto och till Hornstull. Eftersom de skulle slussas och vänta på broöppningar var vi lika snabba. Dags för ett vattenhål: Judit & Bertil. (Här hittade jag gratis arkadspel i källaren -- nostalgi!) Den sista biten över Västerbron fuskade vi och tog bussen, och hela denna ganska långa promenaden blev bara knapp 20000 steg...

Etiketter: bar, foto, promenader, steg

Det går snabbt att komma in i en viss lunk. Vår söndagslunk är för närvarande att gå på visningar på eftermiddagen och idag hann vi med tre stycken. Alla tre hade något som var väldigt bra. Den första lägenhetens planlösning, med genomgående klädkammare bland annat, var utmärkt, men utsikten var helt enastående: Stadshuset som speglade sig i Riddarfjärden och hela Stockholm kändes greppbart! Tyvärr var huset lägenheten låg i väldigt tråkigt. Vi har faktiskt passerat det tidigare och spontant sagt: i ett sådant hus vill vi aldrig bo. Den andra lägenheten låg i ett vackert gammalt hus på en bra adress och hade fina detaljer och ett snyggt kök. Men planlösningen och utsikten från den andra lägenheten hade vi gärna haft med oss. Den tredje och sista lägenheten hade också en fin planlösning, men det som tog andan ur en var takhöjden. Sedan fick man skrämselhicka när man insåg att alla som gick förbi på trottoaren utanför fönstret tycktes titta in. Man skulle snabbt bli en kändis i kvarteret, det var nästan som att bo i ett skyltfönster.

På lördagen hann vi med att både gå på en trevlig födelsedagsfest och att gå på en bra konsert. Vi smet iväg från festen en stund för att hinna se Storsiens spelning på Kafé 44, till stöd för Palestina och Västsahara.


Storsien, Live på Kafé 44



Storsien, live på Kafé 44

Tack vare Wikipedia fick jag idag lära mig vad Storsien var i svensk historia... Alltid lär man sig något!

Etiketter: anarki, café, fest, foto, musik, Storsien

Snart kommer L att flytta från sin lägenhet -- två månader kvar bara. Dags att börja dokumentera den, innan det är för sent.




Se där, en bild från hennes vardagsrum!

Etiketter: foto, golv, lägenhet, skugga

Som lojal undersåte i arvskungariket Sverige firade jag vår käre monarks födelsedag idag med en tårta.

Nä, det blev fel där, för så var det inte alls! Idag har jag inte ätit någon tårta utan istället gjort något jag tänkt göra länge men ständigt skjutit upp. Deklarerat? Ja, det också, men det jag tänkte på var att jag promenerade till den expansiva nordvästra delen av Kungsholmen för att fotografera lite vad som händer i den stadsdelen just nu. Det blir nog fler vändor dit! Här är några foton från dagen:



Jag är väldigt glad över att de ämnar riva huset ovan. Det ligger som en tråkig kloss på Lindhagensgatan som man alltid måste passera. I en riktig stadsmiljö förväntar jag mig att det ska hända något i varje kvarter: det ska finna någon affär eller folk ska komma ut från en port, eller det ska iallafall ske något hela tiden. Det här huset har sovit för länge. Riv och bygg nytt!













Nyss gick min joggingtur här, men tydligen måste jag hitta en ny sträckning...

OK, för att ta det här sista fotografiet var jag tvungen att "missa" några skyltar som informerade mig om att jag egentligen inte fick vara där jag var. Men det var det värt!

Etiketter: foto, Kungsholmen, stadsplanering

Långfredagen ägnar jag åt att röja här hemma. Då menar jag inte att ha en riktig röjarskiva -- det är ju trots allt långfredag idag -- utan röja i betydelsen städa upp, plocka undan. Det går så där. Visst, några lådor har jag tömt, men bara i nya högar som tar upp plats. Vad ska allt ta vägen? I en låda hittade jag dessutom en gammal CD-ROM, från den tiden då det var en lyx att bränna en CD. Vad kunde finnas på den? Naturligtvis matade jag in den i datorn, och där blev jag sittande... Gamla fotografier, gamla kontoutdrag och mitt examensarbete. Det var faktiskt nästan lite skrämmande att titta på fotografier och inse att de är tio år gamla, jag var tio år yngre då. Det känns som igår. Som väl är för den som letar efter snaskiga gamla bilder från 80-talsfester och drinkfester anno dazumal kan jag rapportera att digitala bilder på den tiden var väldigt små, 240*320 pixlar, så det går inte att se hur någon egentligen såg ut.

Etiketter: CD, foto, städa