Fakta ur en undersåtes liv

Det är begränsat vad man kan ta sig för när man är ute och går med en barnvagn. Att läsa böcker är till exempel svårt, även om jag gärna skulle vilja det. Istället har jag tagit upp en gammal tråd som det aldrig blev särskilt mycket med: fågelskådning.

Jag har aldrig varit någon fågelskådare, men jag har ju ett litet nördigt element i mig så därför lockas jag av tanken på att "kryssa" fåglar. 300 ska man visst ha sett om man bor i Sverige. Det fick jag veta av vännen K. när hon blev tillsammans med en fågelskådare och plötsligt köpte gummistövlar och steg upp tidigt på morgonen under våren och försommaren. Hon gav mig också en lista där jag kunde bocka av arter efterhand som jag såg dem.

Nu har jag beställt en ny sådan lista från Naturbokhandeln. När jag gick ut med sonen i vagnen idag stoppade jag ned en liten kikare, en fågelbok, listan och en penna. Jag var väl måttligt engagerad, men jag fick iallafall nio säkra kryss idag. Det borde gå att få ett tiotal enkla kryss till tycker jag innan man behöver anstränga sig. Mina observationer idag var:

• Sädesärla
• Gråsparv (inte pilfink!)
• Skata
• Koltrast
• Björktrast
• Gräsand
• Knölsvan
• Blåmes
• Talgoxe

Etiketter: fågelskådning, kikare, promenader

Idag efter kursen tog jag kameran i kopplet och gick ut på promenad. Först slank jag in på puben "Duke of Ellington" och åt lite och inväntade den perfekta solen. Sedan började promenaden österut, till byn Effingham, norrut till Effingham Junction, västerut och till slut tillbaka söderut till Horsley Towers. 2 timmar tog promenaden att gå, fast då stannade jag då och då för att kameran hade behov att uträtta...

Om jag istället hade vandrat rakt i nordvästlig riktning och gått lika länge hade jag hamnat inom skyddsområdet (Effingham syns på kartan på sidan två, längst ner till höger) för det senaste utbrottet av mul- och klövsjukan här i Storbritannien. Men vad skulle jag dit att göra?

Etiketter: kamera, mul- och klövsjukan, promenader, Storbritannien, Surrey

Det är gamla kulturlandskap jag befinner mig i. Här i den här lilla byn bodde på fjortonhundratalet William av Ockham -- han med Ockhams rakkniv ni vet. Det stora huset som jag bor i byggdes av den första Earl Lovelace, vars fru Ada Lovelace gick till datorhistorien som kanske den allra första programmeraren. Nå, det märker man inte så mycket av när man är ute och promenerar längs de smala vägarna i grannskapet.

Det är lustigt med England. Landskapet är så inbjudande och jag vill inte hellre än att börja vandra bland de gröna kullarna, men det går inte. Överallt sitter skylten: "Private Property. No Public Access!". Ofta kombineras det dessutom med övervakningskameror och "Neighbourhood Watch"-skyltar. Bäst att inte glömma bort att allemansrätten är en svensk sedvänja, och inget som gäller här...

Det fick istället bli att vandra längs vägen. Den var smal men ganska tungt trafikerad och det var inte inte så kul att promenera just där på den smala trottoaren. I sina värsta stunder påminde det om Italiens vägar. Även om jag gick i säkert två timmar hittade jag inget ställe att sitta ned på under tak, förutom en indisk restaurant som öppnade till slut. Där beställde jag stark mat och stark var den: jag fick en pinsam hicka som jag försökte dölja för personalen. Det var dock inte så lätt, ty jag var den enda gästen som kommit så tidigt. Men gott var det iallafall.


En lite pinsam bild eftersom mitt motljusskydd halkat snett och syns i kanterna...

Här är en bild som visar hur jag bor. Mitt rum är under klockan på tornet, och det är den runda tornliknande delen jag får gå ned i när jag går på min toalett.

Etiketter: England, historia, Lovelace, mat, Ockham, promenader

En stegräknare sitter på höften till en mig närstående person. Det sporrar till promenader. Igår gick vi från Rålambshovsparken till Skeppsholmen, där vi såg en utställning med Rinko Kawauchi på Fotografins hus. Sedan lunch och fika på Arkitekturmuseet innan vi fortsatte promenaden in förbi Grand Hotel och vidare till Skeppsbron, Slussen och Fjällgatan -- dags för glass! Solen sken och det var nästan (men bara nästan) varmt. Den sista delen av promenaden gick till Danvikstull och sedan slog vi följe med några segelbåtar längs vattnet i Norra Hammarbyhamnen, längs Årstaviken, förbi Tanto och till Hornstull. Eftersom de skulle slussas och vänta på broöppningar var vi lika snabba. Dags för ett vattenhål: Judit & Bertil. (Här hittade jag gratis arkadspel i källaren -- nostalgi!) Den sista biten över Västerbron fuskade vi och tog bussen, och hela denna ganska långa promenaden blev bara knapp 20000 steg...

Etiketter: bar, foto, promenader, steg

Det var länge sedan sist, men nu var det dags igen: att få huvudmassage hos frisören. Den här gången provade jag en manlig frisör. Eftersom vi snackade oss igenom hela massagen gick det lite snabbare den här gången vilket jag tycker var ett plus. Kanske masserade han inte lika länge heller? Bra!

Sedan jag började jobba i en förort till Kista har mina promenader automatiskt minskat med 100 minuter per vecka. Det är ganska mycket det. Inte har jag minskat mitt bullätande på Vurma med motsvarande 100 promenadminuter! För att motverka den negativa trenden gick jag igår till Nytorget och tillbaka (2*50 minuter) och idag fram och tillbaka till frisören (2*40 minuter). Men jag kan ju inte gå och klippa mig varje vecka...

Etiketter: bullar, frisörer, hår, Kista, massage, motion, promenader