Fakta ur en undersåtes liv

Det är nog ungefär fem år sedan sist, men idag mötte jag ett skinhead i Stockholms tunnelbana. Det var ett old-school-skin med upprullade byxor och nyrakat huvud. Och jag som inte ens hunnit se This is England än!

Etiketter: England, film, skinhead

Det känns lite grann som om jag sitter i en stor bubbla här på den engelska landsbygden. Vi på kursen håller på med olika projekt, vi löser pussel och bygger pyramider under stress, och runt omkring oss pågår livet som vanligt för alla andra människor. Märkligt.

Jag fick just ett mycket spännande mms med en bild från Lovisa. Hon är minsann ute och roar sig i Stockholm, tydligen är det fint väder där borta. På bilden sitter hon på pontonen vid Mälarpaviljongen och dricker en, vänta jag måste kolla, jo, hon dricker en orange drink som ser god ut (fast kanske lite svag). Mycket is är det i den också ser jag. Solen skiner och det måste vara riktigt varmt för annars hade hon haft mer kläder på sig än bara kortärmat. Något att jämföra med regnrusket här...

Just nu längtar jag hem!

Etiketter: England, foto, hemlängtan, Mälarpaviljongen, Stockholm

Idag började själva kursen här på East Horsley Towers utanför London. Det var övningar som jag gjort förut, fast inte exakt likadana, bara likadana. I den första övningen skulle vi sätta ihop bräder enligt en skiss, i den andra skulle vi frakta kulor från en del av krocketgräsmattan till en annan, med massor av regler att ta hänsyn till. (Och ja, det regnade väldigt mycket under just den övningen). Men lärarna är bra och vi får bra handledning.

Regnet och rusket har nästan övernaturliga dimensioner här på Horsley Towers. Ena stunden skiner solen, nästa blixtrar och dundrar det, vid ett tillfälle idag till och med haglade det. Jag kom att tänka på berättelsen om Frankenstein, som fick sin livsenergi från en blixt om jag minns rätt. Det finns en koppling till platsen jag befinner mig på, för huset byggdes av Lord Byron, den gamle romantiske poeten, och han umgicks ju med Mary Shelley som skrev Frankenstein. Det var faktiskt vid ett slags tävling mellan Lord Byron och Mary Shelley som berättelsen kom till!

Allt detta och mer därtill kan man lära sig genom att läsa på Wikipedia. Där refererar man till det här huset såsom "a gothic mansion". Det låter ju spännande. Jag frågade personalen här om det finns några lönngångar som man bör känna till och fick tips om att undersöka vad som ser ut som en vanlig vägg under trappan...

Så här ser iallafall vägen ut från mitt rum till mitt badrum:


Naturligtvis är det heltäckningsmatta i ett
gotisk gods, även i spiraltrappan i tornet.

Imorgon bitti ska vi diskutera bland annat våra "personal development plans". I mina sådana planer ingår att undvika kakan till förmiddagskaffet, desserten efter lunchen, tårtan till eftermiddagskaffet samt desserten efter middagen. Det vore en utveckling värd att tala om!

Etiketter: diet, England, Frankenstein, gotik, inredning, kakor, Lord Byron, Mary Shelley

Det är gamla kulturlandskap jag befinner mig i. Här i den här lilla byn bodde på fjortonhundratalet William av Ockham -- han med Ockhams rakkniv ni vet. Det stora huset som jag bor i byggdes av den första Earl Lovelace, vars fru Ada Lovelace gick till datorhistorien som kanske den allra första programmeraren. Nå, det märker man inte så mycket av när man är ute och promenerar längs de smala vägarna i grannskapet.

Det är lustigt med England. Landskapet är så inbjudande och jag vill inte hellre än att börja vandra bland de gröna kullarna, men det går inte. Överallt sitter skylten: "Private Property. No Public Access!". Ofta kombineras det dessutom med övervakningskameror och "Neighbourhood Watch"-skyltar. Bäst att inte glömma bort att allemansrätten är en svensk sedvänja, och inget som gäller här...

Det fick istället bli att vandra längs vägen. Den var smal men ganska tungt trafikerad och det var inte inte så kul att promenera just där på den smala trottoaren. I sina värsta stunder påminde det om Italiens vägar. Även om jag gick i säkert två timmar hittade jag inget ställe att sitta ned på under tak, förutom en indisk restaurant som öppnade till slut. Där beställde jag stark mat och stark var den: jag fick en pinsam hicka som jag försökte dölja för personalen. Det var dock inte så lätt, ty jag var den enda gästen som kommit så tidigt. Men gott var det iallafall.


En lite pinsam bild eftersom mitt motljusskydd halkat snett och syns i kanterna...

Här är en bild som visar hur jag bor. Mitt rum är under klockan på tornet, och det är den runda tornliknande delen jag får gå ned i när jag går på min toalett.

Etiketter: England, historia, Lovelace, mat, Ockham, promenader

Jaha, nu sitter jag här på den engelska landsbygden, strax utanför M25 som omsluter London. Det känns väldigt lantligt här, det är gröna fält och små gulliga hus bakom höga häckar. Mitt rum ligger i ett exotiskt hus, något som ser ut som ett litet slott eller iallafall en herrgård, med torn och mörkt tegel. Gräsmattan utanför heter "The Croquet Lawn" och när jag ska gå till min privata toalett från hotellrummet måste jag gå i en vindlande spiraltrappa några varv nedåt. Det tycks som om jag har en eldstad jag kan elda i där nere också, fast jag kommer nog inte att prova. Nu är det hög tid för lunch!

Etiketter: England, hotell, lantligt, regn