Fakta ur en undersåtes liv

För sista gången har jag rest hem från jobbet till min lägenhet på Kungsholmen. Flytten kommer närmare, blir verkligare och jag inser att jag kommer att lämna den här holmen -- på riktigt. Jag ser på min omgivning med nya ögon och förstår att jag kommer att sakna en hel del:

• Daglivs Klippet -- finns det en bättre livsmedelsaffär i Sverige? Här finns allt, särskilt frukt- och grönsaksavdelningen är välsorterad vilket förstås betyder extra mycket för oss vegetarianer.
• Vurma på Polhemsgatan -- Stockholms bästa fik!
• Gelateria Italiana - espresson, glassen och personalen.
• Bagel Deli
• Uteserveringen på Café Fix
• Strandpromenaden längs Norr Mälarstrand -- grön och urban på samma gång.
  
• Gräsmattan utanför fönstret
• Närheten till City -- 20 minuters promenad till Hötorget är bara nyttigt.
• Min badplats 50 meter från porten.
  

Det värsta är att listan inte är komplett. Det finns mycket som jag inte kommer att förstå hur bra det var förrän jag har förlorat det...

Fast det finns ljus i tunneln också. Södermalm har ganska många bra kaféer också, bland annat har ju Vurma öppnat en filial där sedan två veckor.

Etiketter: bad, kafé, Kungsholmen, saknad, Söder

Jag har en bugg på min MacBook-skärm. Ja, jag menar det rent bokstavligt: det springer omkring en bladlus på skärmen just nu. Solen skiner och jag sitter på Muffin Bakery, ett kafé som jag annars inte är så väldigt förtjust i, men just nu är här härligt. Den stora uteserveringen har nu konstgräs istället för riktigt gräs, och det är nog det ända som håller med tanke på slitaget.

Här finns ett mycket unik djurliv. Förutom bladslös som upptar energi direkt från MacBook-skärmar så finns här gråsparvar och duvor som lever helt på muffins. De lämnar aldrig den 15*15 meter stora uteserveringen, här lever de hela sina liv. Parningen sker helt oblygt inför våra blickar. Efter några generationer har de nu hunnit bli så orädda för kafégäster att de äter direkt från faten även om det sitter människor kring bordet. Om ytterligare några generationer kommer de att plocka muffinsrester direkt från tänderna på oss som sitter här, likt putsarfiskar i haven och sådana där fåglar som finns på savannen. Kaféet slipper köpa tandpetare.

Andra liv man kan se här, men som inte är endemiska, är småhundar och barnvagnsbäbisar. Båda dessa arter är små däggdjur som vårdas ömt av kvinnor i trettioårsåldern. Den ena hålls kopplad, den andra hålls instängda i små burar på hjul. Störst av alla djur på uteserveringen är de så kallade gästerna. De lever av caffé latte och muffins och är annars speciella på det viset att de är kallblodiga. På uteserveringen värmer de dock upp sitt blod till farligt höga nivåer i det starka solljuset.

Nä, varför ska man lämna stan om man är intresserad av djur och natur? Det har jag aldrig förstått.

Etiketter: barn, biotop, bladlöss, café, endemism, fåglar, hundar, kaffe, Kungsholmen, sol, sommar, zoologi

Frukosten åt jag idag på en filt i Strandparken vid Riddarfjärdens vatten vid Norr Mälarstrand. Jag tog helt enkelt mina smörgåsar och min kopp té och promenerade ner till skuggan under ett träd och bredde ut min filt och slog mig ned. Till sällskap hade jag Dagen Nyheter och ett gammalt nummer av Ord&Bild. På gångvattnet mellan mig och vattnet passerade en del spännande saker. De flesta var så klart på väg till Rålis för att sola, men i andra riktningen kom vid ett tillfälle en lastbil -- ja, just det, en lastbil! Jag blev först lite upprörd över hur fräck lastbilschauffören var. Inte nog med att han körde på en gångväg, han höll ganska hög hastighet också. Sedan såg jag att det var en ölbil och gissade att det var en leverans till Mälarpaviljongen, och då blev jag mer förlåtande. Klart Mälarpaviljongen ska få sin öl! De har verkligen lyft Strandparken, och dessutom blivit mycket större nu sedan de byggde ut med pontonen.

En stund senare kom en man i 60-årsåldern cyklande på gångvägen. Han hade cykelhjälm och trampade på ganska bra, och när han närmade sig gångare så plingade han uppmanande på ringklockan, irriterade över att alla gick mitt i vägen. Han hade nog inte insett att han befann sig på en gångbana.

Just nu är det mest maratonlöpare som passerar och jag har istället gått hem och putsat mina fönster. Äntligen ser jag vad som händer på gatan igen!

Etiketter: cyklister, frukost, Kungsholmen, lastbil, Riddarfjärden, trafik

Som lojal undersåte i arvskungariket Sverige firade jag vår käre monarks födelsedag idag med en tårta.

Nä, det blev fel där, för så var det inte alls! Idag har jag inte ätit någon tårta utan istället gjort något jag tänkt göra länge men ständigt skjutit upp. Deklarerat? Ja, det också, men det jag tänkte på var att jag promenerade till den expansiva nordvästra delen av Kungsholmen för att fotografera lite vad som händer i den stadsdelen just nu. Det blir nog fler vändor dit! Här är några foton från dagen:



Jag är väldigt glad över att de ämnar riva huset ovan. Det ligger som en tråkig kloss på Lindhagensgatan som man alltid måste passera. I en riktig stadsmiljö förväntar jag mig att det ska hända något i varje kvarter: det ska finna någon affär eller folk ska komma ut från en port, eller det ska iallafall ske något hela tiden. Det här huset har sovit för länge. Riv och bygg nytt!













Nyss gick min joggingtur här, men tydligen måste jag hitta en ny sträckning...

OK, för att ta det här sista fotografiet var jag tvungen att "missa" några skyltar som informerade mig om att jag egentligen inte fick vara där jag var. Men det var det värt!

Etiketter: foto, Kungsholmen, stadsplanering

Det har inte annonserats officiellt här på bloggen, men de flesta vet ändå redan att jag och L letar efter en gemensam lägenhet. I slutet av juni kommer vi att flytta ihop, men om vi då inte köpt någon gemensam lägenhet så bor vi tills vidare i min nuvarande lilla etta.

Vi siktar på en trea på Kungsholmen eller Söder, och unnar oss lyxen att utesluta tråkiga delar av respektive öar. Fredhäll (Fredhell?) och Marieberg går till exempel bort, liksom östra Söder som ju inte har några kommunikationer att tala om. Idag var det andra helgen då vi tittade på lägenheter och denna veckan var det tre lägenheter som vi gallrade ut -- alla tre på Söder. Den första visningen var inställd: lägenheten var redan såld. Lite snopet. Den andra visningen var på en ganska ny lägenhet (1990) som var hiskeligt möblerad men som i övrigt var ganska OK. Tyvärr var takhöjden låg och området den låg i trist.

Den tredje lägenheten var en vindsvåning på Götgatan. På bilderna på nätet såg den riktigt fin ut och det var en väldigt populär visning, med kö i trappan upp. Toaletten och köket var i toppskick och såg båda ut som hämtade ur en inredningstidning, liksom hela lägenheten när man började tänka på det. Allt såg fint och stilrent ut, precis som en våning i Sköna hem eller kanske Wallpaper. Men när man började tänka efter lite så såg man bristerna. Var kunde man ha en bokhylla? Det fanns inte en endaste bokhylla i lägenheten under visningen, bara ett litet tidningsställ (med Sköna hem, för övrigt). Var kunde man ställa en teve? På bilderna inför visningen kunde man se att de ställt den i en gång, mellan två fönster, men det såg inte särskilt praktiskt ut. De som bodde där tyckte heller inte gilla musik, för det fanns ingen musikanläggning eller någon högtalare. Var skulle man kunna ha något sådant? Knappt ens en liten byrå tycktes det finnas plats till. Så jag var imponerad över hur fint det var, men det kändes bara som yta, helt opraktiskt. Nej, så vill jag inte bo.

Etiketter: Kungsholmen, lägenhetsvisning, sambo, Sköna hem, Söder