2008-10-03
Hur väljer man rätt tidpunkt att bli förälder?
Det är inte varje dag man läser en doktorsavhandling, men idag läste jag ut Timing Parenthood. Independence, Family and Ideals of Life, från Institutionen för Tema, tema Barn, vid Linköpings universitet. Det är en kompis, Disa Bergnéhr, som skrivit den och ämnet känns ganska vältajmad för min del. Kan jag nu svara på frågan om hur unga vuxna i Sverige resonerar kring när eller om man väljer att bli förälder? Nja, det är kanske inte helt entydigt. Men det var riktigt intressant och jag känner igen mig i mycket av det som sägs. Jag känner mig också ganska genomskådad när hon drar igång analysmaskinen av vad det egentligen betyder...
Hela avhandlingen kan laddas hem från presentationssidan på Linköpings Universitet ifall du blev nyfiken. Tycker du att det verkar lite för mastigt så hittade jag en intervju i Östgötacorrespondenten, och en radiointervju. Det kanske passar till exempel stressade föräldrar bättre?
Hela avhandlingen kan laddas hem från presentationssidan på Linköpings Universitet ifall du blev nyfiken. Tycker du att det verkar lite för mastigt så hittade jag en intervju i Östgötacorrespondenten, och en radiointervju. Det kanske passar till exempel stressade föräldrar bättre?
Etiketter: barn, doktorsavhandling, förälder, Linköping
2008-06-24
Det jollras inte hemma just nu
För första gången sedan han kom till världen har jag nu varit ifrån min lille son i hela två dygn. Jag trodde kanske inte att det skulle märkas så mycket, han säger ju inte så mycket eller så, men jag märker tydligt hur jag saknar honom. Hans livliga joller och tydliga andning, hans sätt att lägga armen om halsen på mig när jag bär honom, sättet han somnar på: många små detaljer som jag inte fått ta del av under 48 timmar... Men ikväll kommer sonen och L. tillbaka till stan! Det blir dejligt!
Etiketter: barn, joller, saknad
2008-06-20
Midsommar, tro det eller ej
Det är midsommarnatt och fest i hela Sverige. Jag befinner mig hos min svärmor och svärfar i Halmstad på deras traditionella midsommarfirande. Vi pratar stor fest här, långt över hundra gäster, vissa klädda i folkdräkter, levande musik hela dagen och nu när klockan närmar sig midnatt har förstärkarna slagits på och ett proffsigt band spelar på verandan, i denna sekund Dolly Partons Nine to Five. På andra våningen inne i huset, bakom en stängd dörr sitter jag på sängen och bloggar. Bredvid mig på sängen ligger min son och sover. Vi försökte ha honom med på festen, men han var så trött, så trött och lyckades ändå inte sova på grund av allt ljud och allt som hände omkring honom. Det enda att göra var att gå upp och lägga honom, och jag kan ju inte lämna honom ensam här, så jag har läst en stund och nu plockat fram datorn. Det hade jag inte trott för ett år sedan, på förra midsommarfirandet!
Etiketter: barn, fest, midsommar, musik, sömn
2008-05-19
Kvällen är den nya dagen
När den lilla bebisen väl flyttade hem till oss vändes våra rutiner på ända. Vi fick anpassa oss till den lille och hans krav vilket till en början var svårt eftersom vi inte förstod riktigt vad som gällde. Men dag för dag klarnade bilden: när han skriker så vill han X, när han gör den minen betyder det Y. Sakta med säkert har vi etablerat nya rutiner.
Men så plötsligt händer något. I lördags var pojken ovanligt kinkig på dagen och vi försökte hitta alla möjliga orsaker som kunde förklara det. Blöjan? Nä, det var nybytt. Hungrig? Nä, han ammade just. Trött? Nä, han har ju sovit.
På kvällen somnade han i vår säng vid sjutiden och L. och jag passade på att göra sådant som är svårt att göra när han inte sover. Eftersom man inte vet hur länge han sover gäller det att vara effektiv: när som helst kan han vakna och man måste lämna det man håller på med. Men den här kvällen var det annorlunda. Han fortsatte sova ända tills vi själva ville gå och lägga oss. Vad hände? På kvällen brukar han ju vara väldigt krävande.
Igår utspelade sig liknande scener. På kvällen somnade han, men både L. och jag trodde att det var högst tillfälligt och tänkte att han skulle vakna när som helst. Men icke: även denna kvällen sov han ända tills det blev vuxenläggdags.
Är det en nytt mönster vi skönjer? I så fall tycks dagarna bli besvärligare men kvällarna enklare. Fast jag vågar inte ta ut något för givet, så fort jag tror jag förstår hur han fungerar ändras allt på nytt...
Men så plötsligt händer något. I lördags var pojken ovanligt kinkig på dagen och vi försökte hitta alla möjliga orsaker som kunde förklara det. Blöjan? Nä, det var nybytt. Hungrig? Nä, han ammade just. Trött? Nä, han har ju sovit.
På kvällen somnade han i vår säng vid sjutiden och L. och jag passade på att göra sådant som är svårt att göra när han inte sover. Eftersom man inte vet hur länge han sover gäller det att vara effektiv: när som helst kan han vakna och man måste lämna det man håller på med. Men den här kvällen var det annorlunda. Han fortsatte sova ända tills vi själva ville gå och lägga oss. Vad hände? På kvällen brukar han ju vara väldigt krävande.
Igår utspelade sig liknande scener. På kvällen somnade han, men både L. och jag trodde att det var högst tillfälligt och tänkte att han skulle vakna när som helst. Men icke: även denna kvällen sov han ända tills det blev vuxenläggdags.
Är det en nytt mönster vi skönjer? I så fall tycks dagarna bli besvärligare men kvällarna enklare. Fast jag vågar inte ta ut något för givet, så fort jag tror jag förstår hur han fungerar ändras allt på nytt...
2008-01-03
Biologisk förklaring till priset på massage
Imorgon är det bara åtta veckor kvar till barnets beräknade födelse, men trots det noterade jag på Vurma idag att barnskrik fortfarande är irriterande. Kanske var jag naiv när jag trodde att det skulle upphöra att vara irriterande nu när jag själv ska bli en sådan som tar med barn in på kaféer? Nå, kanske försvinner det som genom magi vid barnets födelse, jag hoppas på det.
Annars hittade jag en biologisk förklaring i boken jag läser just nu, som handlar om anknytningsteori (japp, dags att förkovra sig inom utvecklingspsykologi!). Enligt boken så är en av effekterna av en utökad insöndring av hormonet oxytocin att man bli okritisk mot den person som orsakade ökningen. Oxytocin insöndras extra mycket när man har sex med sin partner, vilket alltså gör att man bli okritisk till den personen -- kärleken är blind heter det ju. Men oxytocin utsöndras också när man har nära kontakt med sitt barn som man sköter om -- alltså blir man mindre kritisk mot hur ens egna barn uppför sig jämfört med hur andras ungar uppträder! Äntligen fick man det förklarat för sig på biologisk väg.
Nu lämnar jag bokens uppgifter bakom mig och ger mig hän lite i tanken. Kanske kan oxytocin också förklara hur massage kan vara så dyrt? Hormonet ökar vid behaglig beröring, som vid massage, och alltså borde man då bli mindre kritisk mot sin massör. Och när jag tänker på det har jag aldrig hört någon klaga på att massagen var dyr eller dålig. Tänk om biologi ändå kan förklara precis allt i världen?
Annars hittade jag en biologisk förklaring i boken jag läser just nu, som handlar om anknytningsteori (japp, dags att förkovra sig inom utvecklingspsykologi!). Enligt boken så är en av effekterna av en utökad insöndring av hormonet oxytocin att man bli okritisk mot den person som orsakade ökningen. Oxytocin insöndras extra mycket när man har sex med sin partner, vilket alltså gör att man bli okritisk till den personen -- kärleken är blind heter det ju. Men oxytocin utsöndras också när man har nära kontakt med sitt barn som man sköter om -- alltså blir man mindre kritisk mot hur ens egna barn uppför sig jämfört med hur andras ungar uppträder! Äntligen fick man det förklarat för sig på biologisk väg.
Nu lämnar jag bokens uppgifter bakom mig och ger mig hän lite i tanken. Kanske kan oxytocin också förklara hur massage kan vara så dyrt? Hormonet ökar vid behaglig beröring, som vid massage, och alltså borde man då bli mindre kritisk mot sin massör. Och när jag tänker på det har jag aldrig hört någon klaga på att massagen var dyr eller dålig. Tänk om biologi ändå kan förklara precis allt i världen?
Etiketter: barn, massage, oxytocin, psykologi, sex, Vurma
2007-08-13
Något stort är på gång...
Vad är aktuellt i mitt liv annars då? Här är några ledtrådar:
Jag ska bli pappa! L. ska bli mamma!
- Mamma har börjat virka igen.
- Det blir ingen skidresa i vinter.
- Jag har precis läst två böcker: Förnamn i Sverige och Ett barn blir till.
Jag ska bli pappa! L. ska bli mamma!
Etiketter: barn
2007-06-17
Uppdrag: barnvakt
Efter utflyttningsfesten hos L på fredagen var vårt uppdrag på lördagen att passa två barn. De skulle hämtas innan bröllopsmiddagen.
Naturligtvis handlar det mycket om att skydda barnen mot eventuella faror. Snabbt identifierade jag en fara i barnens närhet:
Hajen på bilden var dock aldrig riktigt farlig, den höll sig snällt i sitt akvarium, och barnen höll sig snällt borta från detsamma.
Nästa uppgift är att roa barnen. De skötte det ganska bra själva, med hjälp av lite reklam för Gröna Lund:
Den tredje rollen är att se till att de inte är hungriga. Efter den ytliga research vi gjort så går alla barnfamiljer på McDonald's för att äta, så det gjorde vi också:
Den fjärde rollen är att se till att barnen somnar. Det överlämnade jag med varm hand till L och gick själv hem och somnade i soffan.
Naturligtvis handlar det mycket om att skydda barnen mot eventuella faror. Snabbt identifierade jag en fara i barnens närhet:
Hajen på bilden var dock aldrig riktigt farlig, den höll sig snällt i sitt akvarium, och barnen höll sig snällt borta från detsamma.
Nästa uppgift är att roa barnen. De skötte det ganska bra själva, med hjälp av lite reklam för Gröna Lund:
Den tredje rollen är att se till att de inte är hungriga. Efter den ytliga research vi gjort så går alla barnfamiljer på McDonald's för att äta, så det gjorde vi också:
Den fjärde rollen är att se till att barnen somnar. Det överlämnade jag med varm hand till L och gick själv hem och somnade i soffan.
Etiketter: barn, barnvakt, haj, McDonald's
2007-06-11
Zoologisk betraktelse från en muffinsbiotop
Jag har en bugg på min MacBook-skärm. Ja, jag menar det rent bokstavligt: det springer omkring en bladlus på skärmen just nu. Solen skiner och jag sitter på Muffin Bakery, ett kafé som jag annars inte är så väldigt förtjust i, men just nu är här härligt. Den stora uteserveringen har nu konstgräs istället för riktigt gräs, och det är nog det ända som håller med tanke på slitaget.
Här finns ett mycket unik djurliv. Förutom bladslös som upptar energi direkt från MacBook-skärmar så finns här gråsparvar och duvor som lever helt på muffins. De lämnar aldrig den 15*15 meter stora uteserveringen, här lever de hela sina liv. Parningen sker helt oblygt inför våra blickar. Efter några generationer har de nu hunnit bli så orädda för kafégäster att de äter direkt från faten även om det sitter människor kring bordet. Om ytterligare några generationer kommer de att plocka muffinsrester direkt från tänderna på oss som sitter här, likt putsarfiskar i haven och sådana där fåglar som finns på savannen. Kaféet slipper köpa tandpetare.
Andra liv man kan se här, men som inte är endemiska, är småhundar och barnvagnsbäbisar. Båda dessa arter är små däggdjur som vårdas ömt av kvinnor i trettioårsåldern. Den ena hålls kopplad, den andra hålls instängda i små burar på hjul. Störst av alla djur på uteserveringen är de så kallade gästerna. De lever av caffé latte och muffins och är annars speciella på det viset att de är kallblodiga. På uteserveringen värmer de dock upp sitt blod till farligt höga nivåer i det starka solljuset.
Nä, varför ska man lämna stan om man är intresserad av djur och natur? Det har jag aldrig förstått.
Här finns ett mycket unik djurliv. Förutom bladslös som upptar energi direkt från MacBook-skärmar så finns här gråsparvar och duvor som lever helt på muffins. De lämnar aldrig den 15*15 meter stora uteserveringen, här lever de hela sina liv. Parningen sker helt oblygt inför våra blickar. Efter några generationer har de nu hunnit bli så orädda för kafégäster att de äter direkt från faten även om det sitter människor kring bordet. Om ytterligare några generationer kommer de att plocka muffinsrester direkt från tänderna på oss som sitter här, likt putsarfiskar i haven och sådana där fåglar som finns på savannen. Kaféet slipper köpa tandpetare.
Andra liv man kan se här, men som inte är endemiska, är småhundar och barnvagnsbäbisar. Båda dessa arter är små däggdjur som vårdas ömt av kvinnor i trettioårsåldern. Den ena hålls kopplad, den andra hålls instängda i små burar på hjul. Störst av alla djur på uteserveringen är de så kallade gästerna. De lever av caffé latte och muffins och är annars speciella på det viset att de är kallblodiga. På uteserveringen värmer de dock upp sitt blod till farligt höga nivåer i det starka solljuset.
Nä, varför ska man lämna stan om man är intresserad av djur och natur? Det har jag aldrig förstått.
Etiketter: barn, biotop, bladlöss, café, endemism, fåglar, hundar, kaffe, Kungsholmen, sol, sommar, zoologi
2007-04-23
SCB regerar
Troligen är det ett led i min naturliga förvandling till gubbe, men jag tycker att Statistisk årsbok är en fantastiskt spännande bok. (En alternativ förklaring till mitt stigande intresse för statistik är att jag nyligen läst böcker som handlar mycket om det).
Just nu är jag sugen på att göra grafer och diagram som visar fascinerande data ur befolkningsstatistiken, men jag nöjer mig med att presentera följande lösryckta fakta.
År 2005 föddes 9 levande barn av mammor som var äldre än 40 år och som hade pappor som var yngre än 25 år. Motsvarande siffra för pappor som var äldre än 40 år och som hade mammor som var yngre än 25 år var 319. Inte så konstigt kanske.
Men när man studerar tabellen (tabell 85 i Befolkningsstatistiken) närmare så ser man att det finns ytterligare en rad, för mammor som föder barn vars pappors ålder är okänd. Till exempel föddes 203 levande barn av mammor under 20 år vars pappas ålder var okänd. Det är hela 12% av alla barn som den åldersgruppen födde! I de andra åldersgrupperna är andelen som följer:
20-24 år: 6%
25-29: 3%
30-34: 3%
35-39: 4%
40-44: 6%
45-: 13%.
OK, jag tänkte först att tonåringarna var lite vildare och hade mindre koll på vilka de kanske hade haft sex med, men den teorin håller ju uppenbarligen inte, ty i de högre åldersgrupperna ökar det igen. Kanske är 45-åriga kvinnor mer lika tonåringar än jag insett tidigare?
Se där, en fundering man kan få av att läsa statistik! Nu ska jag bara hitta den där tabellen som förklarar hur många gubb-poäng man får av att läsa statistiska tabeller...
Just nu är jag sugen på att göra grafer och diagram som visar fascinerande data ur befolkningsstatistiken, men jag nöjer mig med att presentera följande lösryckta fakta.
År 2005 föddes 9 levande barn av mammor som var äldre än 40 år och som hade pappor som var yngre än 25 år. Motsvarande siffra för pappor som var äldre än 40 år och som hade mammor som var yngre än 25 år var 319. Inte så konstigt kanske.
Men när man studerar tabellen (tabell 85 i Befolkningsstatistiken) närmare så ser man att det finns ytterligare en rad, för mammor som föder barn vars pappors ålder är okänd. Till exempel föddes 203 levande barn av mammor under 20 år vars pappas ålder var okänd. Det är hela 12% av alla barn som den åldersgruppen födde! I de andra åldersgrupperna är andelen som följer:
20-24 år: 6%
25-29: 3%
30-34: 3%
35-39: 4%
40-44: 6%
45-: 13%.
OK, jag tänkte först att tonåringarna var lite vildare och hade mindre koll på vilka de kanske hade haft sex med, men den teorin håller ju uppenbarligen inte, ty i de högre åldersgrupperna ökar det igen. Kanske är 45-åriga kvinnor mer lika tonåringar än jag insett tidigare?
Se där, en fundering man kan få av att läsa statistik! Nu ska jag bara hitta den där tabellen som förklarar hur många gubb-poäng man får av att läsa statistiska tabeller...
Etiketter: barn, befolkning, SCB, sex, statistik
