Fakta ur en undersåtes liv

Det är en ren lyx att göra så som jag gjorde idag. Jag satte mig på Vurma på Kungsholmen, åt en grillad vegan, beställde en caffè latte och en lyxkanelbulle och öppnade en roman, Reglerna av Sara Mannheimer. Sedan läste jag ut hela romanen innan jag reste mig upp och lämnade kaféet. Lyx!

Etiketter: kafé, litteratur, Vurma

Imorgon är det bara åtta veckor kvar till barnets beräknade födelse, men trots det noterade jag på Vurma idag att barnskrik fortfarande är irriterande. Kanske var jag naiv när jag trodde att det skulle upphöra att vara irriterande nu när jag själv ska bli en sådan som tar med barn in på kaféer? Nå, kanske försvinner det som genom magi vid barnets födelse, jag hoppas på det.

Annars hittade jag en biologisk förklaring i boken jag läser just nu, som handlar om anknytningsteori (japp, dags att förkovra sig inom utvecklingspsykologi!). Enligt boken så är en av effekterna av en utökad insöndring av hormonet oxytocin att man bli okritisk mot den person som orsakade ökningen. Oxytocin insöndras extra mycket när man har sex med sin partner, vilket alltså gör att man bli okritisk till den personen -- kärleken är blind heter det ju. Men oxytocin utsöndras också när man har nära kontakt med sitt barn som man sköter om -- alltså blir man mindre kritisk mot hur ens egna barn uppför sig jämfört med hur andras ungar uppträder! Äntligen fick man det förklarat för sig på biologisk väg.

Nu lämnar jag bokens uppgifter bakom mig och ger mig hän lite i tanken. Kanske kan oxytocin också förklara hur massage kan vara så dyrt? Hormonet ökar vid behaglig beröring, som vid massage, och alltså borde man då bli mindre kritisk mot sin massör. Och när jag tänker på det har jag aldrig hört någon klaga på att massagen var dyr eller dålig. Tänk om biologi ändå kan förklara precis allt i världen?

Etiketter: barn, massage, oxytocin, psykologi, sex, Vurma

Vad ska jag säga om Vurma på Söder? Räcker det att säga att det är bra, precis som jag väntat mig? För det var bra. Menyn var densamma, känslan för detaljer fanns där och jag kände mig genast som hemma. Detta Vurma har en liten fördel jämfört med de andra Vurmorna, nämligen att det är lite större fönster. Det bådar för att det blir lättare att sitta där och läsa, vilket är ett plus.

När jag nu ändå är på så positivt humör vill jag passa på att uppmärksamma att jag håller med DN:s ledarsida idag. Vad har hänt? En kupp mot redaktionen? Nä, jag hoppas att det är en ny ljus framtid vi går till mötes, där alla blir klokare och klokare. Ledaren handlar om att täta städer är miljövänliga och att vore mycket bra att prioritera spårvagnar i Stockholm. Jag vågar inte gå riktigt så långt som att hävda att de föredrar spårvagnar framför Förbifart Stockholm, men det är faktiskt inte långt därifrån. Urban Sprawl är väl egentligen stadbyggnadsmodellen de tar avstånd ifrån, och det är riktigt kul att se. Vad hände med massbilism-DN? Jag kommer iallafall inte att sakna den!

Etiketter: bilism, DN, miljö, politik, Vurma

På många sätt var idag en helt idealisk dag. Det var en lördag, så jag var ledig och behövde inte jobba. Det betydde också sovmorgon, som idag kryddades med att jag fick frukost på sängen. Vid lunchtid visade vi upp lägenheten för mina föräldrar och därefter fick jag äta min favoritlunch: en "grillad vegan" på Vurma, uppbackad av en caffè latte med en "lyxkardemummabulle". För att inte dagen ska gå i samma lunk som alla andra dagar så stoppas det i en sådan här idealisk dag in en lagom exotisk utflykt. Idag gick den till Skogskyrkogården i skymningen och eftersom det var Allahelgons dag så var det otroligt vackert med alla ljus och det var massor med folk som var där, nästan en folkfest. Temperaturen var väl kanske inte helt idealisk, det kunde gott varit ett tiotal grader varmare. Väl hemma igen var det snart dags att gå till Göken för att äta en god middag. På en helt idealisk dag kanske det inte hade varit en stor spindel i min sallad som det var just denna kvällen, men ändå. Spindeln tog jag som ett tecken på att salladen inte innehöll alltför mycket gifter. En sådan här idealisk dag kan man kanske bara ha en gång om året, på sin födelsedag. Godnatt!

Etiketter: födelsedag, Göken, lägenhet, Skogskyrkogården, spindlar, Vurma

Nu har vi sett de nya Vurmalokalerna på Söder! L. och jag passerade Bergsundstrand idag på vår promenad och vi kan berätta att det är Café Angelique, som låg en stenkast från Copacabana, som har slagit igen och håller på att renoveras. Fint läge med andra ord.

Eftersom jag lagade något nytt idag så tänkte jag dela med mig av receptet. Det är en egen komposition som blev OK, men jag tror den kan bli bättre med lite träning. Desto viktigare att dokumentera hur jag lagade det idag.

Kikärtsgryta med klyftpotatis

Ett litet blomkålshuvud, delat i små buketter
Två stora tomater, finhackade
En gul lök, grovhackad
En burk kokta kikärtor, sköljda
En röd paprika, rensad och skuren i halvstora bitar
10-15 potatisar, skalade och skurna i klyftor
Salt, peppar
2 tsk spiskummin
1/2 röd chili, finhackad
1 dl rapsolja
Någon matsked med rosmarin plockade från kvisten

Häll 1/2 dl. rapsolja i en gryta och stek löken och chilin tills dess att den blivit mjuk. Blanda ner 2 tsk spiskummin. Lägg ner blomkålen i grytan och fräs några minuter. Lägg sedan till paprikan, kikärtor och tomater. Om det blir för torrt: lägg till vatten. Salta och peppra. Låt koka tills grönsakerna är mjuka -- låt de inte bli för mjuka.

Strö ut potatisen på en ugnsform och häll över 1/2 dl rapsolja. Blanda ner rosmarinbladen. Sätt in i ugnen i 225 grader i omkring 30 minuter.

Servera med en sallad.

Etiketter: Hornstull, mat, recept, Vurma

Goda nyheter, strålande nyheter! Världens objektivt sett allra bästa fik, Vurma, ska öppna en filial på Söder. Naturligtvis väljer de västra Söder, vid Hornstull. Enligt informationen jag snappat upp ska det ligga på Bergsundsstrand och öppna i mitten av oktober. Det enda lilla orosmolnet på Vurmahimlen är att det, enligt min källa, blir ett betydligt större Vurma, ett trendigare och mindre mysigt Vurma. Det är ju den varma mysiga känslan man får på Vurma som man vill ha, så jag hoppas att just den delen inte riktigt stämmer. Men det betyder iallafall att jag inte behöver vandra över Västerbron som en osalig ande för att få min Vurmados varje helg!

Etiketter: Hornstull, kafé, lycka, Vurma

Det är semester i Stockholm. På fyrans buss har hälften av passagerarna åkband från Gröna Lund runt handleden och den andra hälften har en karta över Stockholm i knät. Solen skiner och jag sitter hemma och jobbar. Varför åka ut till Kista när det ändå är nästan helt tomt på kontoret? Så kul är det inte att resa dit.

Nackdelen med att jobba hemma är att min morgonespresso går förlorad. Kanske ska jag gå upp till tunnelbanan och ta en espresso i morgon bitti och sedan gå hem igen? Det skulle kännas lite märkligt, men varför inte?

Även bagaren på Vurma har semester. Bullarna ser inte ut som de ska se ut: kardemummabullarna är höga och ser torra ut, och bakas i en pappform. Den riktiga bullarna ska vara tunna, saftiga och sakna papper. Ja, jag är en ärkekonservativ gammal gubbe som aldrig vill att bullarna på Vurma förändras!

Etiketter: gubbe, konservativ, semester, Stockholm, Vurma