Fakta ur en undersåtes liv

För första gången sedan han kom till världen har jag nu varit ifrån min lille son i hela två dygn. Jag trodde kanske inte att det skulle märkas så mycket, han säger ju inte så mycket eller så, men jag märker tydligt hur jag saknar honom. Hans livliga joller och tydliga andning, hans sätt att lägga armen om halsen på mig när jag bär honom, sättet han somnar på: många små detaljer som jag inte fått ta del av under 48 timmar... Men ikväll kommer sonen och L. tillbaka till stan! Det blir dejligt!

Etiketter: barn, joller, saknad