2008-05-19
Kvällen är den nya dagen
När den lilla bebisen väl flyttade hem till oss vändes våra rutiner på ända. Vi fick anpassa oss till den lille och hans krav vilket till en början var svårt eftersom vi inte förstod riktigt vad som gällde. Men dag för dag klarnade bilden: när han skriker så vill han X, när han gör den minen betyder det Y. Sakta med säkert har vi etablerat nya rutiner.
Men så plötsligt händer något. I lördags var pojken ovanligt kinkig på dagen och vi försökte hitta alla möjliga orsaker som kunde förklara det. Blöjan? Nä, det var nybytt. Hungrig? Nä, han ammade just. Trött? Nä, han har ju sovit.
På kvällen somnade han i vår säng vid sjutiden och L. och jag passade på att göra sådant som är svårt att göra när han inte sover. Eftersom man inte vet hur länge han sover gäller det att vara effektiv: när som helst kan han vakna och man måste lämna det man håller på med. Men den här kvällen var det annorlunda. Han fortsatte sova ända tills vi själva ville gå och lägga oss. Vad hände? På kvällen brukar han ju vara väldigt krävande.
Igår utspelade sig liknande scener. På kvällen somnade han, men både L. och jag trodde att det var högst tillfälligt och tänkte att han skulle vakna när som helst. Men icke: även denna kvällen sov han ända tills det blev vuxenläggdags.
Är det en nytt mönster vi skönjer? I så fall tycks dagarna bli besvärligare men kvällarna enklare. Fast jag vågar inte ta ut något för givet, så fort jag tror jag förstår hur han fungerar ändras allt på nytt...
Men så plötsligt händer något. I lördags var pojken ovanligt kinkig på dagen och vi försökte hitta alla möjliga orsaker som kunde förklara det. Blöjan? Nä, det var nybytt. Hungrig? Nä, han ammade just. Trött? Nä, han har ju sovit.
På kvällen somnade han i vår säng vid sjutiden och L. och jag passade på att göra sådant som är svårt att göra när han inte sover. Eftersom man inte vet hur länge han sover gäller det att vara effektiv: när som helst kan han vakna och man måste lämna det man håller på med. Men den här kvällen var det annorlunda. Han fortsatte sova ända tills vi själva ville gå och lägga oss. Vad hände? På kvällen brukar han ju vara väldigt krävande.
Igår utspelade sig liknande scener. På kvällen somnade han, men både L. och jag trodde att det var högst tillfälligt och tänkte att han skulle vakna när som helst. Men icke: även denna kvällen sov han ända tills det blev vuxenläggdags.
Är det en nytt mönster vi skönjer? I så fall tycks dagarna bli besvärligare men kvällarna enklare. Fast jag vågar inte ta ut något för givet, så fort jag tror jag förstår hur han fungerar ändras allt på nytt...
# posted by En undersåte @ 16:17 
