2007-09-30
Den okända länken mellan L, kungen och Facebook
-- Tänk om lägenheten blir så fin att vi inte vill flytta härifrån?
L kämpar på för att hålla vårt humör uppe. Just nu är lägenheten kaotisk och den är väldigt långt ifrån att vara fin. Vi misslyckades på vår shoppingrunda med att hitta kuddar vi ville ha och vi hittade ingen duk och inget duschförhänge som dög. Förråden -- alla tre -- är knökfulla. Just nu känns det väldigt långt ifrån att vara en fin och rymlig lägenhet. Men tidsplanen håller ganska bra än så länge, och vi har idéer kring hur vi kan lösa det som återstår. Jag tror det fixar sig! L. har rätt, som alltid.
Japp, smöriga kommentarer idag! Men så finns det också viss risk (chans?) för att L:s kompisar, som vi fikade med idag på Vurma, kommer att börja läsa den här bloggen. Då gäller det att framstå i en god dager. På en punkt verkar det dock bli besvärligt: en av de två tycks vara rojalist. Namnet på min blogg knyter ju an till det faktum att vi alla här i Sverige är kungens undersåtar. Han är vår odemokratiskt tillsatta statschef, och han är det på livstid. Min enkla önskan är helt enkelt att vi ska få välja statschef demokratiskt i det här landet. Ibland kan det vara värt att påpeka detta, jag glömmer det själv mer eller mindre varje dag.
Som medlem i republikanska föreningen blev jag nyligen inbjuden att delta vid den årliga kongressen. Det vankas middag för den hungrige. Kanske skäl nog att bli medlem? Fast jag tror inte att L:s kompisar lockas av det, och de kommer nog knappast att läsa min blogg heller ty de tycks helt upptagna med att följa utvecklingen på Fejan...
L kämpar på för att hålla vårt humör uppe. Just nu är lägenheten kaotisk och den är väldigt långt ifrån att vara fin. Vi misslyckades på vår shoppingrunda med att hitta kuddar vi ville ha och vi hittade ingen duk och inget duschförhänge som dög. Förråden -- alla tre -- är knökfulla. Just nu känns det väldigt långt ifrån att vara en fin och rymlig lägenhet. Men tidsplanen håller ganska bra än så länge, och vi har idéer kring hur vi kan lösa det som återstår. Jag tror det fixar sig! L. har rätt, som alltid.
Japp, smöriga kommentarer idag! Men så finns det också viss risk (chans?) för att L:s kompisar, som vi fikade med idag på Vurma, kommer att börja läsa den här bloggen. Då gäller det att framstå i en god dager. På en punkt verkar det dock bli besvärligt: en av de två tycks vara rojalist. Namnet på min blogg knyter ju an till det faktum att vi alla här i Sverige är kungens undersåtar. Han är vår odemokratiskt tillsatta statschef, och han är det på livstid. Min enkla önskan är helt enkelt att vi ska få välja statschef demokratiskt i det här landet. Ibland kan det vara värt att påpeka detta, jag glömmer det själv mer eller mindre varje dag.
Som medlem i republikanska föreningen blev jag nyligen inbjuden att delta vid den årliga kongressen. Det vankas middag för den hungrige. Kanske skäl nog att bli medlem? Fast jag tror inte att L:s kompisar lockas av det, och de kommer nog knappast att läsa min blogg heller ty de tycks helt upptagna med att följa utvecklingen på Fejan...
Etiketter: Facebook, förråd, kungen, lägenhetsvisning, republikanska föreningen
2007-04-29
Frukost hos främlingar
Tre lite ovanliga saker har hänt idag.
Det började med frukost, då L och jag var bortbjudna till två av hennes kompisar i Minneberg. Om drygt två veckor kommer vi att delta på deras bröllop, så det var på sin plats att jag fick träffa brudparet innan dess -- eller snarare tvärt om, det var inte mer än rätt att de fick träffa mig, en okänd person som de bjudit till sin bröllopsfest! Det är inte så ofta som jag går bort till någon annan och äter frukost, men det är ett trevligt sätt att umgås på. Konventionerna är så fasta kring middagar, men de är lite öppnare kring en frukost.
Den andra ovanliga saken som hände var att vi tittade på en lägenhet som vi faktiskt tycker var intressant. Visst, den hade mycket dåligt också. Det första dåliga var t.ex. den instinktiva känslan "Nej, det här var inget trevligt ställe" som vi båda fick när vi kom innanför dörren. Det luktade nämligen rök, tung cigarettrök som bitit sig in i väggar och tak. Men sådant går så klart att åtgärda. Köket skulle man också behöva göra något åt, men annars var det en fin planlösning och det var ljust och fint. Vi har inte tänkt klart än.
Den tredje och sista ovanliga saken var att jag valde att möblera om. Länge har det stått klart att jag borde göra det, men det har liksom aldrig blivit av. Och möblerna flyttar inte sig själv har jag tvingats inse efter en tid. Nu tog jag iallafall tag i saken och tömde två bokhyllor som sedan flyttades till nya ställen och fylldes upp igen. Det är häpnadsväckande hur mycket en bokhylla rymmer när man plockar ut allt som finns i den för en stund... Jag hoppas jag slipper flytta dem igen på ett tag -- kanske inte innan jag byter lägenhet?
Det började med frukost, då L och jag var bortbjudna till två av hennes kompisar i Minneberg. Om drygt två veckor kommer vi att delta på deras bröllop, så det var på sin plats att jag fick träffa brudparet innan dess -- eller snarare tvärt om, det var inte mer än rätt att de fick träffa mig, en okänd person som de bjudit till sin bröllopsfest! Det är inte så ofta som jag går bort till någon annan och äter frukost, men det är ett trevligt sätt att umgås på. Konventionerna är så fasta kring middagar, men de är lite öppnare kring en frukost.
Den andra ovanliga saken som hände var att vi tittade på en lägenhet som vi faktiskt tycker var intressant. Visst, den hade mycket dåligt också. Det första dåliga var t.ex. den instinktiva känslan "Nej, det här var inget trevligt ställe" som vi båda fick när vi kom innanför dörren. Det luktade nämligen rök, tung cigarettrök som bitit sig in i väggar och tak. Men sådant går så klart att åtgärda. Köket skulle man också behöva göra något åt, men annars var det en fin planlösning och det var ljust och fint. Vi har inte tänkt klart än.
Den tredje och sista ovanliga saken var att jag valde att möblera om. Länge har det stått klart att jag borde göra det, men det har liksom aldrig blivit av. Och möblerna flyttar inte sig själv har jag tvingats inse efter en tid. Nu tog jag iallafall tag i saken och tömde två bokhyllor som sedan flyttades till nya ställen och fylldes upp igen. Det är häpnadsväckande hur mycket en bokhylla rymmer när man plockar ut allt som finns i den för en stund... Jag hoppas jag slipper flytta dem igen på ett tag -- kanske inte innan jag byter lägenhet?
Etiketter: bokhyllor, bröllop, cigarettrök, frukost, lägenhetsvisning
2007-04-15
Varför en bokhylla när man bara läser Sköna hem?
Det har inte annonserats officiellt här på bloggen, men de flesta vet ändå redan att jag och L letar efter en gemensam lägenhet. I slutet av juni kommer vi att flytta ihop, men om vi då inte köpt någon gemensam lägenhet så bor vi tills vidare i min nuvarande lilla etta.
Vi siktar på en trea på Kungsholmen eller Söder, och unnar oss lyxen att utesluta tråkiga delar av respektive öar. Fredhäll (Fredhell?) och Marieberg går till exempel bort, liksom östra Söder som ju inte har några kommunikationer att tala om. Idag var det andra helgen då vi tittade på lägenheter och denna veckan var det tre lägenheter som vi gallrade ut -- alla tre på Söder. Den första visningen var inställd: lägenheten var redan såld. Lite snopet. Den andra visningen var på en ganska ny lägenhet (1990) som var hiskeligt möblerad men som i övrigt var ganska OK. Tyvärr var takhöjden låg och området den låg i trist.
Den tredje lägenheten var en vindsvåning på Götgatan. På bilderna på nätet såg den riktigt fin ut och det var en väldigt populär visning, med kö i trappan upp. Toaletten och köket var i toppskick och såg båda ut som hämtade ur en inredningstidning, liksom hela lägenheten när man började tänka på det. Allt såg fint och stilrent ut, precis som en våning i Sköna hem eller kanske Wallpaper. Men när man började tänka efter lite så såg man bristerna. Var kunde man ha en bokhylla? Det fanns inte en endaste bokhylla i lägenheten under visningen, bara ett litet tidningsställ (med Sköna hem, för övrigt). Var kunde man ställa en teve? På bilderna inför visningen kunde man se att de ställt den i en gång, mellan två fönster, men det såg inte särskilt praktiskt ut. De som bodde där tyckte heller inte gilla musik, för det fanns ingen musikanläggning eller någon högtalare. Var skulle man kunna ha något sådant? Knappt ens en liten byrå tycktes det finnas plats till. Så jag var imponerad över hur fint det var, men det kändes bara som yta, helt opraktiskt. Nej, så vill jag inte bo.
Vi siktar på en trea på Kungsholmen eller Söder, och unnar oss lyxen att utesluta tråkiga delar av respektive öar. Fredhäll (Fredhell?) och Marieberg går till exempel bort, liksom östra Söder som ju inte har några kommunikationer att tala om. Idag var det andra helgen då vi tittade på lägenheter och denna veckan var det tre lägenheter som vi gallrade ut -- alla tre på Söder. Den första visningen var inställd: lägenheten var redan såld. Lite snopet. Den andra visningen var på en ganska ny lägenhet (1990) som var hiskeligt möblerad men som i övrigt var ganska OK. Tyvärr var takhöjden låg och området den låg i trist.
Den tredje lägenheten var en vindsvåning på Götgatan. På bilderna på nätet såg den riktigt fin ut och det var en väldigt populär visning, med kö i trappan upp. Toaletten och köket var i toppskick och såg båda ut som hämtade ur en inredningstidning, liksom hela lägenheten när man började tänka på det. Allt såg fint och stilrent ut, precis som en våning i Sköna hem eller kanske Wallpaper. Men när man började tänka efter lite så såg man bristerna. Var kunde man ha en bokhylla? Det fanns inte en endaste bokhylla i lägenheten under visningen, bara ett litet tidningsställ (med Sköna hem, för övrigt). Var kunde man ställa en teve? På bilderna inför visningen kunde man se att de ställt den i en gång, mellan två fönster, men det såg inte särskilt praktiskt ut. De som bodde där tyckte heller inte gilla musik, för det fanns ingen musikanläggning eller någon högtalare. Var skulle man kunna ha något sådant? Knappt ens en liten byrå tycktes det finnas plats till. Så jag var imponerad över hur fint det var, men det kändes bara som yta, helt opraktiskt. Nej, så vill jag inte bo.
Etiketter: Kungsholmen, lägenhetsvisning, sambo, Sköna hem, Söder
