Fakta ur en undersåtes liv

Lustigt nog verkar jag fortfarande lite trött efter min resa till Oslo. När jag vaknade på morgonen i Oslo var jag rätt nöjd med mig själv: jag vaknade innan väckarklockan ringde! För att vakna till mig i lite lagom takt fällde jag upp locket till datorn och lyssnade på P1, nyheterna klockan halv sju. Så långt allt väl. Men efter en stund kom "fel" program på P1: "Morgonandakt". Vad var det här? Hade de lagt om tablån? Skulle det bli fler kristna program i P1 nu? Jag fasade för det perspektivet... Men det fanns en annan förklaring, som också var lite obehaglig, men ändå bättre: jag hade vaknat en timme för tidigt. Det var inte halvsjunyheterna jag lyssnat på, utan halvsexnyheterna!

Åter i Stockholm spelade jag tennis sent på kvällen. Riktigt trött var jag när jag gick och lade mig, så jag bestämde mig för att jag var värd en liten sovmorgon dagen efter. Väckarklockan ställdes fram till 07.59 istället för 06.59. Jag somnade fort. På morgonen vaknade jag av mig själv igen. "Åh nej", tänkte jag, "varför vaknar jag så här tidigt hela tiden? Varför kan jag inte sova ordentligt på morgonen?" Jag var helt övertygad om att klockan var 06.45, men när jag tvingade mig att titta på väckarklockan såg jag att hon var 07.45 -- en timme fel igen med andra ord, fast nu åt andra hållet.

Det finns bara en rimlig förklaring: jetlag.

Etiketter: jetlag, kristendom, Oslo, P1, sovmorgon, sömn

Idag skedde så klart returfärden i rallyt Paris-Dakar, förlåt Stockholm-Oslo. Att köra bil är trist, men det blev lite roligare när jag kom tillräckligt nära svenska gränsen för att kunna ta in P1 igen. Nu har jag fått höra program som jag normalt aldrig hör: Mitt i musiken, Lantz i P1 (nytt program), och Klassikerrummet.

Annars hände ingenting. Jösses vad det är trist med bilar!

Etiketter: bilar, Oslo, P1, radio, sponsring, Stockholm

Idag borde jag naturligtvis haft en videokamera. Då hade jag gjort en roadmovie som illustrerar min färd från Stockholm till Oslo (efter ett tips från min kollega C.). Jag hyrde bil vid Centralen och åkte hem och lastade in några väskor och gav mig iväg. Det var längre än jag trodde.

Tack och lov för P1! Utan P1 hade jag inte stått ut idag. Där har jag lyssnat på allt möjligt: om svensk film, om hur det är att ha diagnosen borderline, om män och familjeprioriteringar, om sverigedemokraterna i Södertälje, om hur äldre togs om hand på sjutton- och artonhundratalet ... ja allt möjligt!

Väglaget var också sämre än jag trott. Från Karlstad till Oslo var det riktiga vintervägar. Det känns som att ha kört till landet ungefär. Jag startade vid halv tio ungefär och kom fram till Oslo vid halv sju. Nio timmar, minus ungefär en timmes lunch/kafébesök i Karlstad.

Nä, det var nog tur att jag inte hade någon videokamera idag, det skulle blivit en tråkig roadmovie!

Etiketter: bil, Oslo, roadmovie, Stockholm

Ytterligare en dag i Oslo -- och en lång sådan! Dagen började redan kl. 04.00 eftersom vi skulle byta av dem som jobbat från kvällen innan. Vi ville ha lite överlapp innan de kunde åka hem. Sedan tog vi över och övervakade allt. Det var nervöst och mycket spekulation, men just nu ser det bra ut. "Än så länge", som jag alltid säger...

Ikväll promenerade jag iväg till Grünerløkka igen. Det är en kul stadsdel med trevliga kaféer, barer och affärer. Tyvärr är affärerna alltid stängda när jag är där, men de ser iallafall väldigt trevliga ut. Där finns antikvariat med spännande namn som "Spøk og spenning", möbelaffärer, klädaffärer, schyssta delikatessbutiker (med udda namn som t.ex. Hotell Havanna), en miljard 7-eleven och andra kvartersbutiker (många drivna av invandrare och med en touch av deras hemländer, d.v.s. lite som Nørrebro i Köpenhamn), garnbutiker och nischade små specialaffärer.

En annan sak som var kul ikväll var att jag hade en karta med mig. Det gjorde att jag kunde hitta den närmaste vägen till Grünerløkka, inte bara den säkraste vägen (=den vägen jag alltid har gått). Med kartan blev det möjligt att korta vägen till ungefär en tredjedel! Jag gick nästan 180 grader fel förut... Visst, jag förstod att det inte var den närmaste vägen, men ändå. Den kortaste vägen mellan Grünerløkka och hotellet passerade dessutom en väldigt liten men väldigt gullig liten gata i Oslo. Husen längs gatan var små miniatyrhus byggda i trä, lite som vissa delar av Söder i Stockholm, fast husen var mycket mindre och mer udda.

Nyligen har jag förstått att det hotell jag bor på (Scandic Hotel, Edderkoppen) hamnat i rampljuset nyligen. De vägrade nämligen en grupp kubaner att bo på hotellet, med hänvisning till att hotellet är ägt av ett amerikanskt bolag som har en handelsblockad mot Kuba. Men å andra sidan är det olagligt att diskriminera personer enligt norsk lag! Jag vet inte vad som har hänt sedan det var rubriker i tidningarna, kanske kan jag fråga i receptionen imorgon. (Eller också inte...) Min åsikt är så klart att USA har fel, Norge har rätt. Låt kubanerna bo här! De kan bo på mitt rum och så måste.

Etiketter: Grünerløkka, Kuba, orientering, Oslo