Fakta ur en undersåtes liv

Tillbaka från Rom. L och jag hade det väldigt bra där nere i den eviga staden. Vädret var bättre än vi vågat hoppas, solen sken och det var riktigt skönt -- förutom den sista eftermiddagen då det åskade och regnade och vi blev tvungna att köpa två paraplyer av de kringvandrande försäljarna. God mat, bra espresso, långa promenader -- Rom var sig likt! Vi ville inte åka hem, vi ville stanna längre, men förpliktelserna kallade oss tillbaka till Stockholm.

Under resan fick jag lära mig mer om L:s syn på religion och kristendom -- det fanns många tillfällen till att prata om det eftersom vi besökte en hel del kyrkor. När vi kom ut ur Peterskyrkan fick vi se följande på Petersplatsen:



Föga dramatiskt kanske? Vi märkte först att en mängd människor sprang som galna längs den andra sidan av Petersplatsen. De fotograferade och ropade och applåderade. Vad hände? Sedan såg vi en stor bil och massor av säkerhetsmän. Det var nu jag passade på att byta batteri i min kamera, ty det hade precis tagit slut (är inte det typiskt?). Men jag hann få upp kameran och ta några bilder så att vi nu har bevis på att vi sett påven. Påven? Japp, kolla på förstoringen nedan. Påven är snubben längst fram, klädd i en vit dräkt och som sträcker ut armen i något slags hälsning...




L. föredrog att hålla sig lite diskret hålla sig i kulissen (kolonnaden på Petersplatsen):