Fakta ur en undersåtes liv

Varför nöja sig med SL-kort? Idag lämnade jag en hel plånbok till en främling, inklusive ett SL-kort. När jag promenerade över gatan igår på väg hem hörde jag ett lustigt ljud. Jag hade råkat sparka på något. När jag gick tillbaka för att titta på vad det var såg jag att det var en plånbok som glidit fram över asfalten. Ingen fanns i närheten, så jag plockade upp den och gick hem. Väl hemma sökte jag igenom plånboken och hittade lite lånekort och sådant, men det var en europeisk patientbricka som gjorde att jag hittade namnet på ägaren. Jag hittade henne på nätet -- hon bodde i huset bredvid -- och skickade ett sms om att jag hittat hennes plånbok. Vid elvatiden i förmiddags fick jag ett sms där hon skrev att hon skulle komma förbi och hämta den senare idag eller imorgon. Klockan sex ringde hon. Jag tänkte ge henne portkoden så att hon kunde komma upp och hämta den (Roma spelade mot Genua, en rätt spännande match som jag följde på teve), men hon sa att det var onödigt att hon kom upp, jag fick komma ner till porten istället. Ja, ja, jag sprang ned och hon fick sin plånka. Men hittar jag den på gatan en gång till så får hon springa upp för trapporna, så det så.

Etiketter: plånbok, Roma