2008-03-27
Hisskriteriet förklarat
Det var någon gång i en fjärran forntid, kanske omkring 2002 eller 2003, innan jag hade blivit intresserad av fotboll, som jag för första gången läste tidskriften Offside. Det är en tidskrift som skriver långt om fotboll. Hur kommer det sig att jag satt och läste en sådan tidning innan jag blev fotbollsintresserad?
Nu måste skjuta in en liten förklaring om att jag faktiskt var väldigt ointresserad av fotboll, så ointresserad att jag inte brydde mig om någon fotbollsliga, Champions League, EM eller ens VM. Jag undvek aktivt all kontakt med sporten och låtsades nästan att jag inte visste att det pågick ett VM trots att tidningarna var fulla av texter och alla pratade om det. Vid VM 2002 jobbade jag ovanpå en restaurang som Brolin ägde ("Brolin? Vem är det?"), och de visade alla matcher på vår innergård på en stor duk, under arbetstid dessutom så jag kunde inte undgå att se det, men jag var inte intresserad.
Varför läste jag en fotbollstidning? Jag satt i en bil och hade lite tråkigt. Vi var på väg ut till P:s lantställe och med mig i bilen var fotbollstokiga J, och det var han som lånade mig ett exemplar av Offside. Jag bläddrade i den, jag ströläste lite här och där men plötsligt var det något som fångade mig. Nu många år senare kan jag inte minnas exakt vad det var som grep mig, men jag kunde snabbt konstatera att tidningen var läsvärd, trots att ämnet var ointressant. Ovanligt! Reportagen var välskrivna och långa och svåra att sluta läsa. Det kändes som om de gick mer på djupet än andra artiklar.
Och varför skriver jag det här? Jo, nu har redaktionen bakom Offside lanserat en ny tidskrift som heter Filter. Tanken är att de ska ta med sig formatet, välskrivna reportage, fast de ska handla om annat än fotboll. En bredare tidskrift helt enkelt. Jag köpte första numret och kan berätta att det funkar bra. Tidningen Filter uppfyller "hisskriteriet" för mig. "Hisskriteriet" är när en tidning är så intressant att jag tar hissen istället för trapporna enbart för att jag ska kunna läsa några rader till. Om någon möter mig i rulltrappan de närmaste dagarna så ska ni inte vara förvånade om jag har näsan i en tjock liten tidskrift: Filter. Rekommenderas!
Nu måste skjuta in en liten förklaring om att jag faktiskt var väldigt ointresserad av fotboll, så ointresserad att jag inte brydde mig om någon fotbollsliga, Champions League, EM eller ens VM. Jag undvek aktivt all kontakt med sporten och låtsades nästan att jag inte visste att det pågick ett VM trots att tidningarna var fulla av texter och alla pratade om det. Vid VM 2002 jobbade jag ovanpå en restaurang som Brolin ägde ("Brolin? Vem är det?"), och de visade alla matcher på vår innergård på en stor duk, under arbetstid dessutom så jag kunde inte undgå att se det, men jag var inte intresserad.
Varför läste jag en fotbollstidning? Jag satt i en bil och hade lite tråkigt. Vi var på väg ut till P:s lantställe och med mig i bilen var fotbollstokiga J, och det var han som lånade mig ett exemplar av Offside. Jag bläddrade i den, jag ströläste lite här och där men plötsligt var det något som fångade mig. Nu många år senare kan jag inte minnas exakt vad det var som grep mig, men jag kunde snabbt konstatera att tidningen var läsvärd, trots att ämnet var ointressant. Ovanligt! Reportagen var välskrivna och långa och svåra att sluta läsa. Det kändes som om de gick mer på djupet än andra artiklar.
Och varför skriver jag det här? Jo, nu har redaktionen bakom Offside lanserat en ny tidskrift som heter Filter. Tanken är att de ska ta med sig formatet, välskrivna reportage, fast de ska handla om annat än fotboll. En bredare tidskrift helt enkelt. Jag köpte första numret och kan berätta att det funkar bra. Tidningen Filter uppfyller "hisskriteriet" för mig. "Hisskriteriet" är när en tidning är så intressant att jag tar hissen istället för trapporna enbart för att jag ska kunna läsa några rader till. Om någon möter mig i rulltrappan de närmaste dagarna så ska ni inte vara förvånade om jag har näsan i en tjock liten tidskrift: Filter. Rekommenderas!