2008-08-31
Doktor Kosmos och kaos på stan
Det var en rätt galen lördagkväll i Stockholm igår, alla verkade mer eller mindre berusade. Själv var jag på väg till tunnelbanan för att åka till Slussen och se Doktor Kosmos spela när det plötsligt steg ut en rejält berusad man ur en port bredvid mig. Han var kanske 45 år gammal och riktade sig genast till mig:
– Stormare?
Jag låtsade som ingenting och fortsatte gå. Han ropade en gång till efter mig, högre:
– Stormare!?
Jag fortsatte ignorera honom och han tycks kommit på andra tankar. Vad menade han? Undrade han ifall jag var Peter Stormare? Jag tror inte jag har den minsta likhet med honom. Eller sa han rent av "storma're?", det vill säga undrade han om det stormade eller inte? Jag kommer aldrig att få veta.
Framme vid spärrarna kommer tre medelålders damer som fått lite innanför hatten fram till mig:
– Vill du ha?
Hon viftar med ett SL-kort.
– Du kan resa på det ikväll!
– Tack, det var snällt, svarar jag, men jag har redan ett SL-kort. Du kanske hittar någon annan?
Ombord på tunnelbanetåget mot Slussen är stämningen hög, iallafall för fyra killar som sitter nära mig. De dricker öl och tjoar och stimmar. Plötsligt tar en av dem upp vad som ser ut som ett litet snapsglas, eller en fluormugg. Han luktar på vätskan i glaset och skrattar och skickar glaset vidare i gruppen. Alla killarna gör likadant och retar varandra för att de blir röda i ansiktet. Det slår mig att det måste vara något de sniffar, GHB eller något sådant. Sniffar man det, eller drickar man det? Det är iallafall första gången någonsin jag ser någon göra något sådant. I tunnelbanan har jag en gång sett två personer injicera heroin, eller kanske amfetamin, men sniffning har jag aldrig sett förr.
På Debaser där Doktor Kosmos spelar är det lugnare, åtminstone vad gäller berusning. Musiken var lite för hög på konserten, det gick ut över ljudkvaliteten.
Innan jag gick hem tog jag ett nattdopp på Långholmen. En man låg och sov i en sovsäck i buskarna, med en cykel liggande bredvid honom. Jag hoppas jag inte väckte honom. Daggen var kall i gräset och det kom rök ur munnen på mig när jag klev upp. Sommarens sista dopp kanske?
– Stormare?
Jag låtsade som ingenting och fortsatte gå. Han ropade en gång till efter mig, högre:
– Stormare!?
Jag fortsatte ignorera honom och han tycks kommit på andra tankar. Vad menade han? Undrade han ifall jag var Peter Stormare? Jag tror inte jag har den minsta likhet med honom. Eller sa han rent av "storma're?", det vill säga undrade han om det stormade eller inte? Jag kommer aldrig att få veta.
Framme vid spärrarna kommer tre medelålders damer som fått lite innanför hatten fram till mig:
– Vill du ha?
Hon viftar med ett SL-kort.
– Du kan resa på det ikväll!
– Tack, det var snällt, svarar jag, men jag har redan ett SL-kort. Du kanske hittar någon annan?
Ombord på tunnelbanetåget mot Slussen är stämningen hög, iallafall för fyra killar som sitter nära mig. De dricker öl och tjoar och stimmar. Plötsligt tar en av dem upp vad som ser ut som ett litet snapsglas, eller en fluormugg. Han luktar på vätskan i glaset och skrattar och skickar glaset vidare i gruppen. Alla killarna gör likadant och retar varandra för att de blir röda i ansiktet. Det slår mig att det måste vara något de sniffar, GHB eller något sådant. Sniffar man det, eller drickar man det? Det är iallafall första gången någonsin jag ser någon göra något sådant. I tunnelbanan har jag en gång sett två personer injicera heroin, eller kanske amfetamin, men sniffning har jag aldrig sett förr.
På Debaser där Doktor Kosmos spelar är det lugnare, åtminstone vad gäller berusning. Musiken var lite för hög på konserten, det gick ut över ljudkvaliteten.
Doktor Kosmos spelar några låtar på extranumret.
Doktor Kosmos blev inropade för extranummer. Han förklarade att de inte var några symfonirockare och att de inte tänkte köra någon lång konsert. För resten var vi alla i lokalen så väldigt olika. Vi har helt olika bakgrund, våra åsikter är olika och så vidare, så det skulle inte vara någon stor idé. Men en sak har vi alla gemensamt: vi hatar moderater! Stort jubel och extranumret inleddes med låten Doktor Kosmos gör en låt, som har refrängen "Jag kan aldrig bli ihop med dig, för du är moderat".
Den här mannen har filmat nästan varje konsert jag besökt på Debaser.
Han har ett riktigt stenansikte och tycks aldrig berörd av musiken.
Jobbar han åt Debaser kanske? Jag tror inte det.
Han har ett riktigt stenansikte och tycks aldrig berörd av musiken.
Jobbar han åt Debaser kanske? Jag tror inte det.
Innan jag gick hem tog jag ett nattdopp på Långholmen. En man låg och sov i en sovsäck i buskarna, med en cykel liggande bredvid honom. Jag hoppas jag inte väckte honom. Daggen var kall i gräset och det kom rök ur munnen på mig när jag klev upp. Sommarens sista dopp kanske?
Etiketter: bad, berusning, Doktor Kosmos, konsert