2008-06-29
Svettigt i Hongkong
Hongkong: här befinner jag mig just nu. Jag sitter på våning 20 på hotellet och tittar ut genom de stora glasväggarna. Egentligen är det inte våning 20, för våning 4, 14 och 24 saknas, det såg jag i hissen. Nummer 4 är ett kinesiskt oturstal tror jag, men våning 13 kunde man åka till.
Resan gick bra och var väl inget märkvärdig. Vädret här är varmt och fuktigt, omkring 28 grader om man tittar på en termometer, men om man känner i nacken och tittar på de mörka fläckarna som uppstår på kläderna så tror man att det är många grader varmare. Det här är längre söderut än t.ex. Egypten och jag har bara varit sydligare en gång tidigare, i Goa i Indien.
Min kollega och jag anlände till hotellet vid lunchtid ungefär, och gav oss sedan snabbt ut i stan. Det första vi gjorde var att leta rätt på kontoret vi ska vara på resten av veckan. Det visade sig ganska svårt att hitta trots att det låg väldigt nära. På satellitbilden ser det väldigt lätt ut: vi ska vara i den höga blåaktiga byggnaden mitt i bilden, men när man står på gatan är det inte så lätt ty alla andra höga hus skymmer sikten... Men vi hittade till slut fram och det är nog max två minuters promenad dit imorgon.
Efter att ha uppnått det gick vi och åt mat på The Spaghetti House. Härligt med västerländsk mat! Det var så klart jag som valde det, jag vet hur det kommer att bli de kommande dagarna. Mitt emot restaurangen på andra våningen fanns en djuraffär med ett tiotal katter i skyltfönstret. Man kan undra hur många som såg dem från gatan -- fast kanske var själva idén att vi som satt och åt skulle titta på dem?
Mätta och nöjda vågade vi lämna luftkonditioneringen bakom oss och gick till tunnelbanan. Det kostade $5.50 att åka till Central, omkring 4 kronor med andra ord. Väldigt billigt! Och tunnelbanan var modern och ren. I Central tog vi rulltrapporna upp till Midlands. Det var en hel rad med rulltrappor som ledde uppåt. Halvvägs uppe pausade vi och drack en öl, sedan fortsatte vi åka rulltrappa. (Rulltrapporna går uppåt hela dagen utom i morgonrusningen då de går neråt). Väl högt där uppe gick vi långsamt nedåt igen på en annan gata och råkade passera en uppmärksammad trafikolycka: en taxibil hade voltat och låg totalförstörd på taket. Det fanns ett halvt dussin brandbilar och minst ett dussin stora polisbussar, helikoptrar svävade över scenen, fyra-fem tevebolag verkade sända direkt från platsen med satellitlänk, och så många hundra nyfikna som ville se vad som hade hänt. Vi får nog lov att räknas till den skaran tyvärr, men egentligen råkade vi bara passera.
Nere i Central igen stötte vi på ett märkligt fenomen. Där satt tiotusentals filippinska kvinnor och hade picknick i parkerna, på trottoarerna och på vägarna (som tycktes avspärrade). Enligt min guidebok har de ledigt på söndagarna och brukar passa på att umgås då, men så här många? Jag var tvungen att fråga någon, men de sade att det var en vanlig söndag bara. Och det var bara kvinnor, inga män. Jag gissar att de jobbar här och skickar hem pengar till Filippinerna.
Den klassiska färjan Star Ferry tog oss sedan till fastlandet från Hongkong-ön som vi hittills hållit oss på. Jag kände så väl igen färjan från filmer jag sett, fast jag har inte riktigt lyckats sätta fingret på vilken eller vilka filmer det är än. På andra sidan sundet ligger Kowloon, som tycktes väldigt kommersiellt. Där fick vi massor av fina erbjudanden om att köpa Rolexklockor från män på gatan, som samtliga talade i mungipan. Vi avstod. Istället fick min kollega P. välja restaurang för kvällen och han valde ett mer kinesiskt alternativ än där vi åt lunch. Jag var rätt tveksam till menyn, men beställde till sist french fries, french toast och boiled vegetables. Vad fick jag? Pommes friten var helt OK, men den rostade smörgåsen visade sig tungt friterad och ...hårig. Jag vet inte riktigt vad det var, men det kändes inte aptitligt. De kokta grönsakerna, som jag särskilt fick be om att få utan ostronsås, var jag nyfiken på. Jag hade frågat vad det var för grönsaker och fick till svar att de hade två varianter. Antingen kokt sallad, eller baby vegetables. Jag valde baby vegetables. Det visade sig vara kokt sallad (kinakål), plus kokt svamp. Suck...
Nu har klockan hunnit bli mycket och det är snart läggdags. Jag missar EM-finalen eftersom matchen startar kl. 02.45 lokal tid. För de kommande dagarna hoppas jag kunna lägga upp någon bild också, men just nu krånglar det med nedladdningen av ett program som jag behöver installera först.
Resan gick bra och var väl inget märkvärdig. Vädret här är varmt och fuktigt, omkring 28 grader om man tittar på en termometer, men om man känner i nacken och tittar på de mörka fläckarna som uppstår på kläderna så tror man att det är många grader varmare. Det här är längre söderut än t.ex. Egypten och jag har bara varit sydligare en gång tidigare, i Goa i Indien.
Min kollega och jag anlände till hotellet vid lunchtid ungefär, och gav oss sedan snabbt ut i stan. Det första vi gjorde var att leta rätt på kontoret vi ska vara på resten av veckan. Det visade sig ganska svårt att hitta trots att det låg väldigt nära. På satellitbilden ser det väldigt lätt ut: vi ska vara i den höga blåaktiga byggnaden mitt i bilden, men när man står på gatan är det inte så lätt ty alla andra höga hus skymmer sikten... Men vi hittade till slut fram och det är nog max två minuters promenad dit imorgon.
Efter att ha uppnått det gick vi och åt mat på The Spaghetti House. Härligt med västerländsk mat! Det var så klart jag som valde det, jag vet hur det kommer att bli de kommande dagarna. Mitt emot restaurangen på andra våningen fanns en djuraffär med ett tiotal katter i skyltfönstret. Man kan undra hur många som såg dem från gatan -- fast kanske var själva idén att vi som satt och åt skulle titta på dem?
Mätta och nöjda vågade vi lämna luftkonditioneringen bakom oss och gick till tunnelbanan. Det kostade $5.50 att åka till Central, omkring 4 kronor med andra ord. Väldigt billigt! Och tunnelbanan var modern och ren. I Central tog vi rulltrapporna upp till Midlands. Det var en hel rad med rulltrappor som ledde uppåt. Halvvägs uppe pausade vi och drack en öl, sedan fortsatte vi åka rulltrappa. (Rulltrapporna går uppåt hela dagen utom i morgonrusningen då de går neråt). Väl högt där uppe gick vi långsamt nedåt igen på en annan gata och råkade passera en uppmärksammad trafikolycka: en taxibil hade voltat och låg totalförstörd på taket. Det fanns ett halvt dussin brandbilar och minst ett dussin stora polisbussar, helikoptrar svävade över scenen, fyra-fem tevebolag verkade sända direkt från platsen med satellitlänk, och så många hundra nyfikna som ville se vad som hade hänt. Vi får nog lov att räknas till den skaran tyvärr, men egentligen råkade vi bara passera.
Nere i Central igen stötte vi på ett märkligt fenomen. Där satt tiotusentals filippinska kvinnor och hade picknick i parkerna, på trottoarerna och på vägarna (som tycktes avspärrade). Enligt min guidebok har de ledigt på söndagarna och brukar passa på att umgås då, men så här många? Jag var tvungen att fråga någon, men de sade att det var en vanlig söndag bara. Och det var bara kvinnor, inga män. Jag gissar att de jobbar här och skickar hem pengar till Filippinerna.
Den klassiska färjan Star Ferry tog oss sedan till fastlandet från Hongkong-ön som vi hittills hållit oss på. Jag kände så väl igen färjan från filmer jag sett, fast jag har inte riktigt lyckats sätta fingret på vilken eller vilka filmer det är än. På andra sidan sundet ligger Kowloon, som tycktes väldigt kommersiellt. Där fick vi massor av fina erbjudanden om att köpa Rolexklockor från män på gatan, som samtliga talade i mungipan. Vi avstod. Istället fick min kollega P. välja restaurang för kvällen och han valde ett mer kinesiskt alternativ än där vi åt lunch. Jag var rätt tveksam till menyn, men beställde till sist french fries, french toast och boiled vegetables. Vad fick jag? Pommes friten var helt OK, men den rostade smörgåsen visade sig tungt friterad och ...hårig. Jag vet inte riktigt vad det var, men det kändes inte aptitligt. De kokta grönsakerna, som jag särskilt fick be om att få utan ostronsås, var jag nyfiken på. Jag hade frågat vad det var för grönsaker och fick till svar att de hade två varianter. Antingen kokt sallad, eller baby vegetables. Jag valde baby vegetables. Det visade sig vara kokt sallad (kinakål), plus kokt svamp. Suck...
Nu har klockan hunnit bli mycket och det är snart läggdags. Jag missar EM-finalen eftersom matchen startar kl. 02.45 lokal tid. För de kommande dagarna hoppas jag kunna lägga upp någon bild också, men just nu krånglar det med nedladdningen av ett program som jag behöver installera först.
Etiketter: Hongkong, vegetariskt, värme
# posted by En undersåte @ 15:58 
