Fakta ur en undersåtes liv

När jag bytte storbank lovade min nya bankman (en kvinna) att avsluta min gamla konto på min gamla storbank. Fint, då slipper jag fixa det själv, tänkte jag.

Tiden gick och ett månadsskifte passerade. Märkligt, tänkte jag, det har inte kommit några räkningar från kabeltevebolaget eller från bredbandsbolaget. Så jag fiskade upp min dosa till min gamla Internetbank och loggade in. Jodå, mina konton fanns kvar, fast de var tomma. Bland de elektroniska fakturorna hittade jag alla de fakturor som jag tycker jag borde fått i brevlådan, och nu var det för sent att betala dem i tid.

Nu ville jag verkligen stänga ned mitt gamla konto i den gamla storbanken, och jag ringde deras telefontjänst. De berättade att det inte alls gick att avsluta kontot via telefon, utan jag måste gå till ett bankkontor och lämna tillbaka min dosa till Internetbanken, sedan skulle allt vara klart.

Visst, det blev till att köa på bankkontoret. Minnen från förr väcktes där i kön -- tur att det finns Internetbanker tänkte jag. Efter en lång väntan och många menande blickar i kön var det min tur och jag släpptes fram till disken. Stänga kontot? Visst, lämna din dosa här och skriv under pappret här. Men tyvärr gick det inte att avsluta allting där på bankkontoret, de måste skriva ut en del papper och skicka hem till mig via post. Sedan skulle jag få skriva under dem och skicka in dem, och sedan skulle mitt konto avslutas.

Det var iallafall vad banktjänstemannen (en kvinna) sade till mig. Jag har fortfarande inte fått något hemskickat att skriva under, så än är jag inte ur deras klor.

Etiketter: Handelsbanken, Internetbank, kund, Swedbank

För första gången drömmer jag om barnet. Det var dels lite som handlade om när barnet väl var fött, men det handlade också en del om den senare delen av graviditeten. Märkligt var att vi kunde kommunicera med barnet inne i magen! Skrämmande var vad vi valde att prata om: olika konton i Handelsbanken... Jag tror blanketterna från igår kväll gjorde ett visst intryck på mig.

Om det hade varit möjligt att prata med sin framtida bebis genom magen, vad skulle man då prata om? Barnvagnen man ska köpa? Kostetik? Klimatförändringarna? Vad säger ni?

Newsweek hade nyligen följande nyhet:

In one of history's more absurd acts of totalitarianism, China has banned Buddhist monks in Tibet from reincarnating without government permission.

Hur vet man ifall det är en buddhistisk munk som är på väg att återfödas? Behöver vi något form av tillstånd, utifall att?

Etiketter: buddhism, drömmar, gravid, Handelsbanken, Kina, megafon, munkar, stetoskop, Tibet