Fakta ur en undersåtes liv

En tysk film på svenska biografer, det händer inte varje dag. Det kanske skrämmer bort publiken om de vet att den är tysk? Är det därför SF väljer att marknadsföra filmen med en amerikansk titel, The Baader-Meinhof Complex i stället för originalets Der Baader-Meinhof Komplex, eller det svenska Baader-Meinhof-komplexet?

Det är mindre än ett år till nästa val i Sverige, men tidningarna fylls med sida efter sida om den amerikanska presidentvalskampanjen. Och innan dess handlade det om valet till presidentkandidat. Nä, ge mig en 22 sidig bilaga när valet är klart och strunta i att följa minsta detalj i valkampanjen!

Den 7 juni röstar vi i Sverige, men det är ju inte coolt och häftigt amerikanskt, utan bara till tråkiga Europaparlamentet... Att vi har rösträtt i det ena valet men inte i det andra tycks inte relevant, media hakar bara på vad media i USA jobbar med.

Etiketter: Amerika, Europaparlamentet, SF, Tyskland, USA, val

Trots att solen sken och det står juni i almanackan var det riktigt kallt där jag satt på mitt morgonfik på Drottningholmsgatan i morse. På anslagstavlan vid tunnelbaneingången stod det "Älska din nästa, ät vego" och i DN läste jag om stadsutvecklingen i Solna. De ska bygga en ny nationalarena som ska ersätta Råsunda och dit ska man kunna åka spårvagn är det tänkt, kanske också tunnelbana. Inget fel med det, absolut inte. Men bredvid arenan ska man bygga en jättestor galleria som man kallar Mall of Scandinavia. Och tydligen funderar man helt seriöst på att byta namn på Solnas stadscentrum från Solna Centrum till Solna City. Kanske passar inte det svenska ordet centrum så bra ihop med stadsdelen ute vid arenan, som heter Solna Business Park?

Med alla dessa engelska namn, och en stor mall dessutom, kanske Solna i själva verket planerar att bli ytterligare en delstat i USA?

Etiketter: engelska, galleria, Solna, svenska, USA

Var det fettisdagen eller Super Tuesday igår? Av de svenska tidningarna att döma var det snarare Super Tuesday än fettisdagen, med tanke på hur mycket utrymme primärvalen i USA fick. Det har pågått i månader redan, bevakningen av presidentvalet i USA. Länge har jag tänkt att det iallafall är över i början av november, när det riktiga valet hålls, men så kom jag att tänka på hur det gick för åtta år sedan. Då var det först primärval, med räkning av röster för dels demokraterna och dels republikanerna i de olika delstaterna. Sedan inträffade det riktiga presidentvalet, i början av november. Därefter trodde man ju att det skulle vara över, men icke: det fick bli omräkning eftersom det inte fanns någon helt tydlig vinnare. Jag vet inte om jag skulle orka med en sådan omräkning till. Finns det någon hål man kan gömma sig i tills det hela är över?

Etiketter: fettisdag, media, presidentval, USA

Hela dagen idag ägnades åt att packa ned lägenheten och alla förråden i flyttkartonger. Imorgon bitti kommer flyttkarlarna som ska bära alltsammans, fast vi åker nog lastbil över Västerbron ändå skulle jag tro.

När jag stått och packat ner glas och porslin har jag fått en hel del tidningsartiklar mig till livs -- de ska ju slås in i något stötsäkert när man packar och då kom gamla DN väl till pass. Det gamla formatet var visserligen bättre än det nya lilla, men man tager vad man haver. Nåväl, två reflektioner gjorde jag när jag stod där och knycklade ihop artiklar. Den första är att det skrivits ofantliga spaltmetrar om USA:s presidentval. Jag är redan trött på det, och valet är först om ett år. Hur intressanta är egentligen debatterna mellan de olika kandidaterna till posten som presidentkandidat? Vi här i Sverige har ju ingen som helst möjlighet att påverka. Uppmärksamheten känns inte rimligt. En gissning är att svenska medier följer USA:s medier väldigt noga och att deras nyhetsvärdering smittar av sig till svenska medier.

Den andra reflektionen är att all bilreklam nuförtiden gör sken av att det bästa man kan göra för miljön är att köpa deras bil. "Kör SAAB och världen blir grönare", kanske inte bokstavligt, men närapå. Skäms de inte?!

Etiketter: bilism, miljö, nyheter, USA

Nyligen hörde C. av sig från San Francisco för att meddela att MODO hade vunnit SM-guld i ishockey. Jag kunde riktigt höra segervrålet i mitt chattprogram! Själv följer jag inte ishockey och visste inte att MODO hade vunnit. Däremot hade det inte undgått mig att det spelades semifinaler och finaler i ishockey -- det gör det väl alltid?. Till skillnad från fotboll tycks ishockeyslutspel vara en uthållighetsutmaning, både för spelarna och för fansen. Matcherna spelas i bäst av sju (?), så det kan bli ganska många matcher.

På ett sätt påminner det mig om valrörelserna i främmande länder. Presidentvalet i USA följer svenska media rigoröst: vi får genast veta när en viss person bestämmer sig för att kandidera till att bli ett partis kandidat, inför själva presidentvalet som kommer långt senare. Eller jämför med valrörelsen i Frankrike, när vi ständigt får veta presidentkandidaternas ställning i den senaste väljerundersökningen. Intressant nog har de ett slags ishockeysystem i många länder: om den presidentkandidat som fått flest röster på valdagen inte fått mer än t.ex. 50% av rösterna, så blir det en andra valomgång.

Kommer Frankrike i framtiden att utöka till sju valomgångar för att det är så bra teve?

Etiketter: Frankrike, ishockey, politik, TV, USA