Fakta ur en undersåtes liv

Jaha, då har jag benådats med 30 minuters gratis trådlöst Internet på ett kafé här i Paris. Det var ju bussigt. Jag riktigt känner hur tiden tickar och hur jag slösar bort mina dyra minuter på att skriva de här raderna.

Det har varit soligt och varmt i Paris nu i några dagar. Idag är det 50% varmt med solsken och 50 % varmt med regn i större eller mindre skala. P. for hem till Sverige i morse med flyg och jag har redan hunnit få ett mejl från honom i Stockholm. Själv åker jag hem ikväll. Tåget går kl. 20.45 från Gare du Nord och så blir det byten i Hamburg, Köpenhamn och Malmö innan jag är framme i Stockholm imorgon kväll -- som väl är ganska tidigt kväll.

Vad vi imponerats av de senaste dagarna är Paris lånecykelsystem. Vi har ju ett sådant system i Stockholm också, men det tycks fungera så mycket bättre här. De första cyklarna lånades ut nu i veckan, vi har sett dem jobba med stationerna under vår tid här. Och det är inget annat än en ren succé: överallt ser man folk som cyklar på lånecyklar! Det finns över 10000 cyklar och omkring 750 stationer att låna/lämna dem. Jag tror att det är nyckeln till framgång, att ha många stationer. Redan innan lånesystemet sattes i bruk tyckte jag att det var ganska många cyklister i trafiken här, betydligt fler än i de flesta andra stora städer, i nivå med Stockholm ungefär. Med 10000 nya cyklar på gatorna kommer nog trafiken som helhet att påverkas, förhoppningsvis ökar bilisternas hänsyn (och cyklisternas tendens att cykla mot rött) den närmaste tiden. När det blir lättare att cykla kommer ännu fler att vilja göra det, en riktigt positiv cirkel med andra ord. En annan sak som är betydligt bättre här än i Stockholm är att man slipper reklamen. I Stockholm cyklar alla omkring med "Alvedon" -- förnedrande. Här är det helt reklamfritt. Lustigt nog är det ett franskt företag som säljer reklamen i Stockholm (Clear Channel).

Av en slump råkade vi vara här över 14 juli, Frankrikes nationaldag. Det firades precis på som vi hade föreställt oss det: militärparad på de stora fina gatorna, militärar uppklädda till tänderna som defilierade i givakt på diverse militärfordon. Imponerande var överflygningen av ett femtiotal helikoptrar i formation. Annars fnissade vi mest åt de hela, även om fransmännen applåderade längs gatorna. Men det är klart, Frankrike är fortfarande en kärnvapennation som gillar att skramla med vapen, och det är kanske inte något man varken bör skratta eller applådera åt...

Etiketter: cyklister, Frankrike, Internet, kafé, militärer, parad, Paris, reklam, tåg

Visst har jag läst en roman sedan jag utropade att min romansäsong hade börjat, men just nu ägnar jag tyvärr mer tid åt att planera vilka böcker jag ska fylla min koffert med när jag tar tåget till Paris om en månad. Refug av Michel Houellebecq har jag redan reserverat en plats för. Det lockar att läsa På spaning efter den tid som flytt igen, men det är ett ganska stort projekt så jag ska tänka mig för noga innan jag börjar annars kommer det att blockera min läsning av alla andra romaner för en lång tid framåt... Saturnus ringar. En engelsk vallfart och London Orbital ligger också bra till, men är kanske för brittiska? Det trevligaste vore förstås att läsa franska romaner.

Tips mottages tacksamt! Gärna något lättläst franskt som ger sken av att vara knepigt...

Etiketter: Frankrike, litteratur, packning, romaner

Ofta har jag skrivit ganska kritiskt om DN, men ibland påminns jag om varför jag faktiskt är prenumerant. Idag hade de en utmärkt Frankrike-special i kulturdelen, med en tanke på det franska presidentvalet som ägt rum idag (iallafall första omgången). Det var både bredd och lite djup och de skickade ut Fredrik Strage och mästerfotografen Paul Hansen i Paris förorter -- ett reportage som slutade både överraskande och tänkvärt! Tack DN!

Etiketter: DN, Frankrike

Nyligen hörde C. av sig från San Francisco för att meddela att MODO hade vunnit SM-guld i ishockey. Jag kunde riktigt höra segervrålet i mitt chattprogram! Själv följer jag inte ishockey och visste inte att MODO hade vunnit. Däremot hade det inte undgått mig att det spelades semifinaler och finaler i ishockey -- det gör det väl alltid?. Till skillnad från fotboll tycks ishockeyslutspel vara en uthållighetsutmaning, både för spelarna och för fansen. Matcherna spelas i bäst av sju (?), så det kan bli ganska många matcher.

På ett sätt påminner det mig om valrörelserna i främmande länder. Presidentvalet i USA följer svenska media rigoröst: vi får genast veta när en viss person bestämmer sig för att kandidera till att bli ett partis kandidat, inför själva presidentvalet som kommer långt senare. Eller jämför med valrörelsen i Frankrike, när vi ständigt får veta presidentkandidaternas ställning i den senaste väljerundersökningen. Intressant nog har de ett slags ishockeysystem i många länder: om den presidentkandidat som fått flest röster på valdagen inte fått mer än t.ex. 50% av rösterna, så blir det en andra valomgång.

Kommer Frankrike i framtiden att utöka till sju valomgångar för att det är så bra teve?

Etiketter: Frankrike, ishockey, politik, TV, USA