Fakta ur en undersåtes liv

Det finns ett litet element av julstress just nu i min vardag. Kvällens mål var att hinna göra undan allt obligatoriskt julstök och sedan få göra popcorn att njuta av i soffan en stund, men nu när jag precis blev klar är jag så trött att popcorn inte längre är att tänka på. Och statusen på julklappsinköpen är en besvikelse, jag har inte alls nått den nivån jag borde vara på vid den här tidpunkten.

Julen borde vara en tid för lugn och för eftertanke. Man borde knäcka nötter och läsa böcker, ta långa promenader och sköna sovmorgnar. Men blir det så? Icke. Det finns ett schema som måste följas, med släktträffar och bilresor, med julluncher och julklappar som ska jagas, slås in, etiketteras, gömmas, delas ut, öppnas, studeras, tackas för och slutligen kanske lämnas åter till butiken.

Nä, det bästa med julen är inte julen, utan de där andra dagarna, när det lugnat ned sig lite och när de flesta måsten är avklarade. Då kan jullugnet infinna sig -- på nyårsdagen brukar man få ta det riktigt lugnt och skönt...

Etiketter: jul, nyår, stress

Hjälp! Jag är inlåst på jobbet! Det är fredag kväll, klockan lite efter sju, och jag skulle gått för en halvtimme sedan. Men jag hittar inte mitt passerkort, och utan kortet kommer jag inte ut... När jag ringer till receptionen får jag veta att vi öppnar igen på måndag, och att jag kan gå in på en webbsida för att logga supportärenden, eller ringa till England om jag föredrar det.

Om du läser detta kan du väl komma hit och släppa ut mig.

HJÄLP!!!!

Etiketter: inlåst, jobb, slarv, stress

Det var vackert väder i förmiddags och jag bestämde mig för att ta en promenad med kameran. Riktningen blev slumpmässig och jag hamnade på Lilla Essingen. Mycket har hänt på den ön sedan jag flyttade hit. En hel mängd nya fina hus har byggt upp och man kan inte känna igen sig längre.


Nya hus på Lilla Essingen

I det andra huset från vänster på bilden, ett vitt hus, ligger ett litet café som heter Molto Espressobar. Skrev jag café? Förlåt, det är inget "café", det är en "espressobar". Det står så på en förklarande skylt på disken. Det betyder tydligen också att man måste komma och hämta sin kaffe eller sin smörgås vid bardisken när de ropar ut att den är klar.

Det var ett par i femtioårsåldern före mig i kön. När de beställde sade tjejen bakom disken att det skulle dröja 10 minuter, de hade så många saker i kö redan. Paret valde att gå. Hur skulle jag göra? 10 minuter var ju säkert något de bara högg till med, så lång tid kan det ju omöjligt ta att få en espresso tänkte jag. Så jag valde att beställa en enkel espresso.
-- Det är tio minuters väntetid ungefär, sade tjejen i kassan. Hoppas du har tålamod.
-- Jodå, svarade jag, om jag inte har tålamod så får jag väl lära mig.
Jag betalade 15 kronor och gick och satte mig vid fönstret. Det var ganska många som satt utomhus i solen, men jag var tunt klädd och valde att stanna inne. Fem minuter gick. Jag bläddrade i en gammal tidning som låg där, från oktober 2006. Tio minuter gick, fortfarande ingen enkel espresso. När jag läst ut det tråkiga prylmagasinet jag hittat så hade det gått tjugo minuter. Då gick jag och ställde mig vid espressobardisken för att kolla vad som hände.
-- Har ni glömt min enkla espresso? frågade jag.
-- Nä, den kommer snart!
Två minuter senare fick jag min enkla espresso. Fem sekunder senare hade jag druckit upp espresson och lämnade caféet, förlåt, espressobaren...

I Italien säger baristan "subito" när man beställer en espresso. Kanske ett ord att slå upp för personalen på Molto Espressobar? Om ni har ont om tid kan jag berätta att det betyder "genast".

Etiketter: café, espresso, Lilla Essingen, stress, tålamod

Min lägenhet ser ut som efter ett bombnedslag. Vad värre är: det har sett ut så länge. Ett tag kan man stå ut med att kliva över högar på golvet, att leta efter rena strumpor i en hög på soffan och att hitta räkningar som borde betalats längst ned under disken, men någon längre tid håller det inte.

Nu ska det bli bättre. Tidigare har jag gärna lämnat kvar tallriken odiskad när jag ätit, och tänkt att det spelar ändå ingen roll i den allmänna röran som råder. Nu tänker jag snällt diska tallriken -- plus något annat! Poängen är att jag för varje gång jag plockar undan efter mig eller diskar dessutom ska göra fixa något utöver det. Rent matematiskt kommer mitt hem att vara städat och fint på sikt. Visst, det kanske tar lite tid, men på sikt kommer jag att få det urtjusigt.

Etiketter: matematik, stress, städning

Tänk om man hade detta som jobb... Att aldrig bli vuxen!

http://video.google.com/videoplay?docid=3163263343187879320&sourceid=docidfeed&hl=en

Etiketter: jobb, stress

Just nu tänker jag en hel del på problem relaterade till mitt jobb. Däremellan är jag hemma och stirrar in i en vägg. På väg mellan jobbet och hemmet läser jag Machiavellis "Fursten", varur jag har hämtat följande citat:

I varje stad finns två olika tendenser -- dels den att folket inte vill bli kommenderat eller förtryckt av aristokratin och dels att aristokratin vill kommendera och förtrycka folket. På grund av detta kan ett av dessa tre ting hända: att det blir envälde, frihet eller anarki.

Jag gillar den stenhårda analytiska stilen!

Etiketter: politik, stress

Det är mycket nu. Väldigt mycket.

Etiketter: stress