Fakta ur en undersåtes liv

Aftonbladet har idag en rätt saklig artikel om den spännande matchen mellan Inter och Roma igår. Och visst har Totti redan uttalat sig om domaren. Den här gången var det ingen "aiutini" som han sade senast (små hjälpare), den här gången är rubriken i La Gazzetta dello Sport "Totti: Mexes? Un aiutone" (aiutone = stor hjälp. Mexes Romaspelaren som blev utvisad).

Man kan tycka det är dåligt eller osportsligt att skylla på domaren, men det är nog svårt att undvika i ett land där högsta ligan för några år sedan hade en gigantisk domarskandal, där domarna gynnade det ledande laget (Juventus). De har visserligen straffats för det, men misstänksamheten lever kvar.

Etiketter: domare, fotboll, Italien, Roma

Fotboll är inte rättvist. Om det vore rättvist och bästa lag alltid vann, då hade Roma vunnit över Inter idag. Nu blev det 1—1, men Roma kunde gott vunnit med 0—2, 0—3 eller, okej då, 1—2. Men jag antar att det är det som är tjusningen med fotboll. Jag satt som på nålar hela andra halvleken, när Roma ledde med ett mål. Jag visste att det inte var avgjort. Jag längtade tills 90 minuter hade gått, samtidigt som jag njöt av att titta på matchen och se Romas spel. Men så kom kvitteringen, efter att Mexes blivit utvisad på grund av en bagatell.

Men man måste gilla även domartabbarna, de är en del av spelet så länge de slår slumpmässigt och drabbar alla lag någorlunda lika över en säsong. Totti har i och för sig uttalat sig nyligen om att Inter är ett riktigt bra lag, men att de också tycks ha aiutini ("små hjälpare"). Jag undrar om han säger något efter den här matchen.

Nu har Inter nästan säkrat ligatiteln. De ligger 9 poäng före Roma, som är klar tvåa. Det återstår visserligen 13 omgångar, men det blir mycket svårt för Roma att komma ifatt, och Roma är egentligen det enda laget som hotar. Kanske riktar både Roma och Inter nu uppmärksamheten mot Champions League istället?

Etiketter: fotboll, Italien, Roma

15 minuter innan de stängde på Akademibokhandeln i City slank jag in genom dörrarna. Det är bokrea och jag har inte handlat på natten, som annars varit tradition de senaste åren. Men helt kunde jag alltså inte hålla mig borta idag.

En av de tämligen få böcker jag köpte idag heter Mellan vingspetsarna. Det är en fotobok av fotografen Brutus Östling och den visar bilder på en mängd olika fåglar. Jag tänkte att den kunde komma till nytta de här dagarna.

Inatt vaknade nämligen jag och L och talade om fåglarna i trädet utanför vårt fönster. Det lät som om det var fullt av storkar, eller möjligen kråkor. Det måste vara ett tecken! Och om mindre än en månad infaller tranedagen, en småländsk tradition som jag kommer att vara noga med att föra vidare till nästa generation: om man sätter upp en strumpa vid sängen natten till den 25 mars kan tranan komma förbi och lämna små presenter eller godis.

Etiketter: bokrea, böcker, fågelskådning, fåglar, Tranedagen

Jo, jag borde boka tid för en klippning nu. De säger ju att första intrycket man gör är väldigt viktigt, och vad ska Pyret tänka när han/hon kommer ut om pappa är så långhårig och lurvig som jag är nu?

Etiketter: frisyr, födelsedag, första intrycket

Det är något konstigt som händer när jag går in i en videouthyrningsbutik. På något sätt är det som om alla goda idéer flyger ur huvudet på mig och jag står där framför hyllan med filmer och tänker... öh, eh, va? (Det är sammanfattning av mina tankar). Butiken tycks inte spela så stor roll, jag är lika hjälplös på Buylandos välsorterade butik på Fridhemsplan som i kaoset i butiken här vid Hornstull. En välkänd strategi är att gå fram till väggen som visar de 50 mest uthyrda filmerna just nu och leta där. Tyvärr är det bara filmer som jag omedelbart dömer ut eller som jag redan har sett. Och så fortsätter det, på hylla efter hylla. Och när jag väl någon enstaka gång får en snilleblixt och kommer på någon film jag faktiskt skulle vilja se — sist var det Fassbinders Rädsla urholkar själen som jag ville se om — så visar det sig att filmen inte finns i butiken.

Naturligtvis finns det filmer i butiken jag vill se, jag kan bara inte komma på dem när jag står där. Kanske ska jag prova att skriva ner en liten lista med filmer jag vill se och sedan när jag står där och tvekar nästa gång kan jag helt enkelt dra fram listan och beta av den uppifrån? Det är värt ett försök.

Igår kom jag iallfall hem med Delikatessen och dessutom köpte jag två dvd-boxar med den gamla italienska teveserien Bläckfisken. Jag laddar för att vara pappaledig, då kan det vara skönt med en otittad box att dra fram föreställer jag mig.

Etiketter: film, video

På spegeln som hängde på väggen hade någon skrivit med tuschpenna: "Imorgon kan det vara för sent". Jag tänkte på det och beställde in två öl till mig själv.

Vi var på Glenn Miller Café. Det var den andra extremt manliga aktiviteten för mig den här veckan, den första var när jag såg på fotboll på puben. I den lilla lokalen satt vi kanske 40 personer och lyssnade på jazz (ganska hissig jazz tyckte H. efteråt) och av dessa 40 personer var inte mer än 2 eller 3 kvinnor. Nästan precis samma könsfördelning som i källaren på O´Leary's när de visade Champions League!

Etiketter: Glenn Miller Café, jazz, könsfördelning, öl

Så här nära förlossningen borde jag vara hemma och gå igenom packningen som vi ska ta med oss när det är dags, eller kanske putsa mina kameraobjektiv inför de första fotografierna, eller lära känna de barnkläder vi fått eller fått låna. Men gör jag det? Nej. Jag ställer in kvällens tennis med P och går i stället på krogen ensam, på ett ställe utan minsta mobiltäckning dessutom. Varför? Roma mötte Real Madrid hemma i åttondelsfinal i Champions League och jag kunde inte se matchen hemma.

Bredvid mig satt en italiensk herre i 75-årsåldern och var mycket orolig. Han muttrade något om att Doni (målvakten) såg nervös ut. Han var rädd att Doni skulle missa bollen när de spelade bollen bakåt. Och det började dåligt med att Real Madrid gjorde 1-0. Men innan halvlek hade Roma kvitterat till 1-1. I pausen sprang jag upp med mobilen till gatan och ringde hem: "Har det hänt något"? Nej, inget.

Till slut vann Roma med 2-1 och den äldre herren kunde pusta ut. Returmatchen spelas i Madrid om två veckor.

Etiketter: Champions League, mobil, Roma

Den första fasen av inflyttandet i lägenheten är avslutad sedan en tid, men nu kommer vi till detaljerna. En sådan smärre detalj är att sortera bokhyllorna. Smärre med tanke på hur lågprioriterat det varit fram tills nu, men när jag tänker på böckernas vikt så är det inget litet jobb. Nå, den här helgen började jag (eller "vi" som L med viss rätt påpekar) med arbetet.

Resultatet är att vi har cirka 15 stora bokhögar på golvet nu och jag funderar på om de någonsin kommer att få plats i bokhyllorna igen. Hur gick det till? Växer böckerna när de lämnar hyllan? Det är inte ett särskilt smidigt system att ha böckerna i högar.

Arbetet består av flera olika moment. Varje bok ska dammas och tömda hyllplan ska våttorkas. Först sorteras böckerna i stora kategorier, som t.ex. "prosa", "politik-samhälle", "konst-arkitektur-design-mode-foto" och så vidare, senare kan de brytas ned i mindre kategorier. Senare ska böckerna också sorteras alfabetiskt — men jag kommer inte att gå så långt som att föreslå att böckerna ska läggas in i något kartotek eller så, eller läggas upp i någon databas. Nä, det får bli en mycket, mycket senare fas!

Etiketter: böcker, lägenhet, organisation

På ettans buss tidigare idag frågade L plötsligt mig:

-- Är det vi som luktar rökelse?

Länge har jag gott omkring och luktat rök från Dalarna, men nu är den tiden äntligen förbi. Tyvärr har lukten ersatts av en tung rökelsedoft, som kommer sig av att vi fördrev tiden och värmde oss inne i Hare Krishnas butik vid Fridhemsplan när vi väntade på bussen. Men det är ett bra knep att känna till: om du har någon kvarhängade lukt i kläderna kan du alltid gå till deras butik vid Fridhemsplan.

Etiketter: Fridhemsplan, Hare Krishna, rökelse, röklukt

Det känns länge sedan nu, men det var bara i förrgår som jag stod där på jobbet och skröt om att jag antagligen är immun mot vinterkräksjukan.

-- Jag har inte varit magsjuk sedan 1982, så jag är nog immun, sade jag och knackade i träskåpet.

Bakgrunden var att min kollega P hade kommit in till jobbet på tisdagen, efter att ha varit hemma med vinterkräksjuka på måndagen. Men man smittar tydligen upp till 48 timmar efter att man själv kräkts, så många tyckte att han kom in till jobbet alldeles för tidigt. Tre andra kollegor valde faktiskt att prompt åka hem och jobba hemifrån istället när de fick höra det. Men det gällde ju inte mig, jag var ju antagligen immun...

Dagen efter gick jag och frös på jobbet. Jag kände mig trött och konstig, och det förvärrades ju längre dagen gick. Redan klockan 16 åkte jag hem med tunnelbanan och sedan buss över Västerbron. På bussen blev jag igenkänd.

-- Men hej! sade en tjej jag inte alls kände igen.
-- Hej, sade jag lite försiktigt.
-- Visst var vi på samma fest i lördags?
-- Ja, jo, det var vi kanske... Men du får ursäkta för jag känner inte igen dig. Jag är usel på att känna igen ansikten. Prosopagnosi heter det visst, jag har ställt diagnosen själv på nätet...

Trots att jag satt där och helst av allt bara ville lägga mig på golvet under en filt så försökte jag hålla god min. Vi hann inte prata särskilt länge för snart var jag över Västerbron och vid min hållplats.

Värst av allt är så klart att komma hem till min höggravida sambo L med vinterkräksjuka. Jag vill inte att hon smittas! Hon behöver vila och ladda batterierna inför förlossningen, att bli magsjuk skulle tära på krafterna. Men vad kan jag göra? Nu sitter vi här, dagen efter, och jag mår lite bättre. L sitter i köket och jag sitter i vardagsrummet, senare byter vi. I natt sov vi i samma säng, men jag kanske borde sovit i soffan. Nu håller jag tummarna för att hon ska klara sig, men tyvärr vet hon av erfarenhet att hon inte är immun.

Etiketter: gravid, prosopagnosi, sjuk, vinterkräksjukan

Solen skiner idag och gruset på gångvägen mellan tunnelbanan och jobbet kastar långa skuggor... Jag vet inte vad det betyder, men kanske är det helt enkelt så att jag inte är van att se solen. Det är också ett tecken på att solen går upp allt tidigare. Nu behöver jag inte längre använda ficklampa i sovrummet när jag ska leta efter kläder i garderoben, det är tillräckligt ljust för att jag ska ana vad det är för plagg som ligger och hänger där ändå. Varför ficklampa? Jag vill inte tända taklampan och väcka L.

4-3 till P. i tennisen igår -- det var många långa och jämna game där det stod och vägde fram och tillbaka. Kul!

Etiketter: ficklampa, solen, soluppgång, tennis

Regeringen Reinfeldt lägger ett huvudlöst förslag om rejält minskad sjukersättning för att som det verkar straffa sjuka, får massiv kritik för detta från alla håll och kanter, drar tillbaka förslaget och försöker nu plocka poäng på att de vågade backa... Märkligt. Aftonbladet har idag en artikel med rubriken "Lars-Åke vann mot Reinfeldt" -- och Lars-Åke är min kollega sedan många år. Skönt! Heja Lars-Åke! Kanske dags att ställa upp i valet 2010?

Etiketter: Fredrik Reinfeldt, politik, sjukpenning

Efter flera veckor utan någon längre promenad var det idag skönt att sträcka på benen lite och gå från Hornstull till City och tillbaka. Vid Pålsundet hemmavid hittade jag M/S Gerda -- pråmen som jag hittade L på en gång i tiden. Den tycktes ha gått i ide där, men till sommaren förtöjer den vid Norr Mälarstrand igen hoppas jag.

På grund av det varma vädret gick jag ganska tunnt klädd: en brun tröja, en kort grå kavaj, keps, svart halsduk, grå jeans och ankelboots. Mina böcker och tidningar hade jag i min bruna väska. När jag gick över Skeppsbron såg jag en man och en kvinna på avstånd. Mannen tycktes vara fotograf (jag såg hans långa vita Canon-teleobjektiv på långt håll) och kvinnan gissade jag var fotomodell. Vad kunde de tänkas ta för foton idag, med det objektivet? funderade jag. Men de gick fram till mig. Aha, de känner inte till stan så bra och behöver lite tips på var de kan hitta ställen att fotografera på, tänkte jag. Men så var det inte. De kom ifrån Stockholm StreetStyle, en modeblogg som tar fotografier av folk på stan, och nu ville de fotografera mig. Jag tackade nej.

Kanske lite märkligt att jag tackade nej? Jag fotograferar ju själv en hel del och då får man väl ställa upp framför kameran också? Det tycker jag, men skälet till att jag sade nej var ett annat. Jag kände till bloggen eftersom de publicerar en bild sist i DN På Stan varje vecka. Under bilden får personen som fotograferas kort redogöra för vad det är för kläder han eller hon har på sig -- man förväntas räkna upp vilka märken det är alltså. Det tycker jag är trist. Vad spelar märket för roll? Om någon har kläder från H&M eller från Jil Sander spelar väl ingen roll om man tycker stilen är skön? Det är ju inte heller ett modereportage som visar kläder som finns att köpa i butikerna snart. Då kan det ju vara motiverat med information om märken, som ett slags konsumentupplysning. De kläder jag hade på mig idag var alla från tidigare säsonger, inget går att köpa i butik längre (förutom second hand). Jo, kanske jeansen finns kvar i butik. Hade de kommit från någon annan blogg (t.ex. Facehunter eller The Satorialist), där de inte är så märkesfixerade, så hade jag nog ställt upp.

Tyvärr förklarade jag inte allt detta där på Skeppsbron utan jag avböjde bara fotograferingen och sade att jag helst lät bli. Men det var kul att de frågade, och jag är fåfäng nog att berätta för alla om det via min egen blogg...

Etiketter: blogg, foto, fåfänga, mode

När jag kom hem i natt, vid tre-fyra snåret, tycket jag det var ett utmärkt tillfälle att göra en säkerhetskopia av Min Viktiga Hårddisk. Mitt råd till alla som läser det här: gör inte säkerhetskopior när du är på lyset! Du kan förlora alla dina fotografier från många, många år om du är oförsiktigt! Plötsligt är allt borta och din säkerhetskopia blev ironiskt nog ditt fall.

Nä, vänta tills du är nykter med att säkerhetskopiera. Den här gången gick det bra för mig, men jag var lite orolig när jag vaknade i morse och hade ett vagt minne av att jag satt igång säkerhetskopieringen under natten...

Etiketter: alkohol, nykter, onykter, säker, säkerhetskopia

Februari 2008, och inte är det någon vinter. Trots det tar jag på mig den stora bruna rocken och min mössa med öronlappar. En liten lättnad är att ljuset börjat komma tillbaka: när jag går till jobbet nu är det inte längre mörkt, utan ljust. Idag var det inte ens "gråmulet" som SMHI säger på väderleksrapporten kl. 06.55 nu för tiden. Min mössa med öronlappar är riktigt varm och skön när det är kallt ute, men när det är ganska varmt, som nu, blir det lätt för varmt. Då gillar jag ändå mössan för den stänger ute otrevliga ljud, som bilarna på Långsholmsgatan. Ett trevligt ljud letade sig in under mössan till mina öron när jag gick till jobbet idag: talgoxarna kvittrade, ett typiskt vårljud. Jag hade glatt mig om det var mars eller april, nu nöjer jag mig med att småle.

Etiketter: fågelsång, Långholmsgatan, rocken, vinter, vår

Det kurrar i soffan här bredvid mig, men kurret kommer inte från L:s mage. Nä, magen är stor och rund men där rumstrerar en ihoprullad bebis. Vi har förstått att huvudet är nedåt, rumpan uppåt vänster och sedan benen åt höger. Men eftersom bebisen tar allt utrymme som brukar kunna husera magsäck, tarmar och dylikt i L:s mage så trängs dessa undan till andra delar av kroppen. Det kurrar alltså inte från hennes mage, utan snarare från ryggen, långt upp på ryggen. Det känns mycket märkligt, men man kan vänja sig vid allt antar jag.

Etiketter: bebis, gravid, mage

Var det fettisdagen eller Super Tuesday igår? Av de svenska tidningarna att döma var det snarare Super Tuesday än fettisdagen, med tanke på hur mycket utrymme primärvalen i USA fick. Det har pågått i månader redan, bevakningen av presidentvalet i USA. Länge har jag tänkt att det iallafall är över i början av november, när det riktiga valet hålls, men så kom jag att tänka på hur det gick för åtta år sedan. Då var det först primärval, med räkning av röster för dels demokraterna och dels republikanerna i de olika delstaterna. Sedan inträffade det riktiga presidentvalet, i början av november. Därefter trodde man ju att det skulle vara över, men icke: det fick bli omräkning eftersom det inte fanns någon helt tydlig vinnare. Jag vet inte om jag skulle orka med en sådan omräkning till. Finns det någon hål man kan gömma sig i tills det hela är över?

Etiketter: fettisdag, media, presidentval, USA

Varje dag kl. 17.00 går Securitasvakter på jobbet en rond på min våning. Idag hörde jag att de pratade förvånat om att det luktade brandrök -- min rock luktar alltså fortfarande ganska mycket efter elden i lördags... Jag kunde stoppa dem från att tillkalla brandkåren genom att ta på mig skulden för lukten.

Svidande förlust i tennisen ikväll: 7-3 till Peter. Det var något med mina slag som inte funkade idag, fast jag servade helt OK.

Etiketter: röklukt, Securitas, tennis

Det är två lukter som dominerar i vår lägenhet idag. Den första är okänd och kemiskt. Vi tror att grannarna under oss lackerar golven eller målar om eller något sådant. Det luktade rejält så fort vi kom in i trapphuset och det sitter fortfarande kvar inne i vår lägenhet.

Den andra lukten är röklukt, men den har en naturligt förklaring. Igår eftermiddag var jag nämligen i skogen strax utanför Säter och lagade kolbulle (fast vegetariskt). Kolbulle kallade de det, men jag skulle säga att det var en fläskpannkaka lagad över öppen eld (och ibland utan fläsk). För värmens skulle stod vi nära, nära brasan och röken sved i ögonen -- med det var det värt, för det värmde upp oss rejält. Sedan tände vi facklor på elden innan vi släckte den och for vidare med hästslädarna genom snön... Det känns ganska långt borta nu när jag är tillbaka i slasket på västra Södermalm.

Etiketter: eld, facklor, kolbulle, röklukt, släde, Säter

Är det någon i bostadsrättsföreningen som läser min blogg? Jag skrev tidigare om problemet att jag inte får betala någon hyra till föreningen eftersom vi inte får några avier. Kanske är det bakgrunden till den fälla som ordnats för mig i trapphuset i morse? Inte ont anande öppnade jag lägenhetsdörren vid tio i åtta och steg ut i trapphuset. Men vad stod precis utanför dörren? Jo, en skurhink! Full med vatten! Jag klarade mig mirakulöst undan genom att göra en halv mollbergare, utan publik som väl var.

Nöjd med att jag undgått deras lömska trick slappnade jag av när jag kom ut på gatan. Jag gick Pålsundsgatan fram till Högalidsgatan och korsade den vägen på övergångsstället utanför Caffè dello sport. Men tro det eller ej, när jag är halvvägs över övergångsstället så kommer en taxibil (Taxi Stockholm) och gasar på och håller så när på att köra över mig! Attack nummer två från bostadsrättsföreningen? Bäst att hålla ögonen öppna i fortsättningen.

Etiketter: bostadsrätt, skurhinkar, taxi, trapphus